På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Närmare 60 procent av befolkningen känner till att insättningsgarantin finns för att skydda pengarna på kontot om banken eller institutet går i konkurs. Bland dem som känner till hur garantin fungerar har åtta av tio högt förtroende för att pengarna är skyddade.
Riksgälden har beslutat att ändra modellen för hur avgifterna till insättningsgarantin beräknas. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2021.
Riksgälden har beslutat att höja det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin till 1 050 000 kronor. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2021.
Idag skickar Riksgälden ut ett remissförslag om ändringar i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att det införs bestämmelser om det högsta ersättningsbeloppet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
I dag skickar Riksgälden ut en remiss om ändringar i Riksgäldskontorets föreskrifter (2016:2) om insättningsgaranti. I remissen föreslås en reviderad modell för beräkningen av insättningsgarantiavgiften.
Riksgäldens svar till Finansdepartementet, Fi2019/0368/B
Med drygt tio år sedan finanskrisen är det viktigt att kontinuerligt stärka finanssektorns motståndskraft mot kris. Det framhöll riksgäldsdirektör Hans Lindblad i ett tal vid UBS årliga bankkonferens i Stockholm.
På dagens pressträff kring Riksgäldens statsupplåningsprognos berörde riksgäldsdirektör Hans Lindblad de aktuella frågorna om Brexit samt det så kallade Bankpaketet/BRRD2.
Sverige står idag bättre rustat inför finanskris än för tio år sedan. Det framhåller riksgäldsdirektör Hans Lindblad när han idag framträder vid finansutskottets årliga öppna utfrågning om finansiell stabilitet.
De nordiska och baltiska myndigheterna för finansiell stabilitet har genomfört en gemensam finansiell krisövning. Övningen ägde rum den 22–23 januari 2019 och involverade 31 myndigheter från Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige samt berörda myndigheter från den...
En ny rapport från Finansinspektionen och Riksgälden visar att värdet av en implicit statlig garanti för de svenska storbankerna har minskat sedan finanskrisen 2008–2009. Nedgången beror bland annat på högre kapital- och likviditetskrav på bankerna, ett nytt regelverk för bankkrishantering och...
EU:s finansministrar antog den 4 december en överenskommelse om ett uppdaterat regelverk för bankkrishantering, det så kallade krishanteringsdirektivet.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att införa en ny fordringsklass i den svenska förmånsrättsordningen, det vill säga den ordning fordringarna ska betalas vid en konkurs. Detta är en anpassning till EU:s krishanteringsdirektiv.
Från och med 2019 ska banker och andra institut rapportera för resolutionsplanering på ett nytt sätt. Inrapporteringen ska ske till Finansinspektionen (FI). Därefter hämtar Riksgälden in informationen från FI. Vi publicerar idag information om vilka uppgifter Riksgälden behöver samt hur FI vill att...
Riksgälden publicerade i februari 2017 en beslutspromemoria om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL). På vår webbplats finns en sammanställning över svar på frågor som kommit in om vissa detaljer i promemorian. Vi har i dag publicerat ett reviderat svar om hur skuldandelsprincipen följs...
Finansinspektionen har återkallat Remium Nordic AB:s (Remium) tillstånd. Institutet ska därför avveckla sin verksamhet och återbetala kundernas insättningar. Insättningsgarantin skyddar insättningar i Remium och aktiveras vid behov.
Drygt hälften av svenskarna känner till att det finns ett skydd för pengar insatta på konto i banker och vissa andra finansiella institut. Det visar den senaste mätningen av allmänhetens kunskap om och förtroende för insättningsgarantin.
Riksgälden beslutar om ändringar i föreskrifterna om insättningsgaranti. Förändringarna innebär att det införs ett nytt sätt att beräkna avgifterna för de institut som omfattas av garantin.
För vissa konton med saldo under 25 kr, som inte rörts på två år, kommer man inte längre att betala ut insättningsgaranti vid händelse av konkurs.