Frågor och svar om statsskulden

Här hittar du svar på vanliga frågor om statsskulden.

Frågor och svar – statsskulden

Det går inte att säga om det är bra eller dåligt att låna. Men det är bra att ha möjligheten när det behövs. Generellt sett är det inte bra att långsiktigt låna till konsumtion, men det kan vara bra på kort sikt för att stimulera ekonomin. Lån till investeringar kan vara bra eftersom de leder till ökade inkomster i framtiden.

Statsskulden varierar över tid, men har legat mellan 1 100 och 1 400 miljarder kronor under de senaste tio åren. Mätt som andel av bruttonationalprodukten (BNP) har statsskulden minskat från över 70 procent i mitten av 1990-talet till under 30 procent. Den så kallade  Maastrichtskulden, som innefattar hela den offentliga sektorn, ligger på cirka 40 procent av BNP. Riksgälden rapporterar utfall för statsskulden en gång i månaden och går att följa här.

Det finns inga politiska ambitioner att betala av hela statsskulden i Sverige. Det finns inte heller någon bortre tidpunkt då skulderna måste betalas. En viktig skillnad mellan en individ som lånar och en stat är ju att staten förväntas fortsätta existera och få skatteintäkter, men en persons inkomster kan upphöra.

Det finns inget sparmål för staten, men däremot för hela den offentliga sektorn: staten, kommunerna och pensionssystemet. Målet är att sparandet ska vara 0,33 procent av BNP i genomsnitt per år. 

Räntebetalningarna för statsskulden finansieras genom statsbudgeten. Lån som löper ut betalas genom att vi tar nya lån. Statens största tillgång är framtida skatteintäkter. Det viktigaste för betalningsförmågan är att skatteintäkterna räcker till statens alla åtaganden, både till utgifter och till skulder.

I dag har Sverige stabila statsfinanser. Men under början av 1990-talet var Sveriges statsfinanser svaga och statsskulden ökade snabbt. Det är viktigt med stabilitet i det finansiella systemet. En snabbt stigande statsskuld kan skapa en oro för att staten inte kan betala skulderna, och det får i sin tur stora negativa effekter på hela landets ekonomi. Räntorna stiger eftersom risken ökar för långivarna.

Till Statsskuldens startsida

Det är SCB:s Finansräkenskaper som sammanställer statistiken. Historiskt har försäkringsbolag, pensionsinstitut och utländska investerare varit stora ägare av de värdepapper som getts ut av svenska staten. Sedan 2015 har Riksbanken köpt statsobligationer i penningpolitiskt syfte och därmed blivit den största ägaren. Under 2020 höll Riksbanken i genomsnitt omkring en tredjedel av statsskulden. I takt med att Riksbanken köpt obligationer har utländska investerare minskat sitt ägande. Försäkringsbolagens och pensionsinstitutens ägande har varit förhållandevis stabilt och uppgår till drygt 20 procent. Bankernas innehav av statspapper har legat på omkring 1-4 procent de senaste åren.