Frågor och svar om gröna kreditgarantier

Här hittar du vanliga frågor och svar om kreditgarantier för gröna investeringar.

Frågor och svar – gröna kreditgarantier

Trots en väl fungerande finansmarknad kan det finnas utmaningar med finansieringen av miljöinvesteringar med längre löptider på lånen.

För att kunna ta del av en garanti måste lånet uppgå till minst 500 miljoner kronor.

Staten delar risken med kreditgivaren och garanterar upp till 80 procent av lånet.

Kreditinstitut kan ansöka om riskavtäckning för lån till företag.

Industriinvesteringen ska ske i Sverige, samt uppfylla de angivna kriterierna i förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar.

Vi kommer att lägga upp ansökningsblankett på vår webbplats inom kort. För
tillfället går det att göra en intresseanmälan.

Låntagaren betalar ränta till långivaren som vanligt. Långivaren betalar i sin tur en
garantiavgift till Riksgälden som är baserad på låntagarens kreditvärdighet i enlighet med förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar.

Den avgift som Riksgälden tar ut för en garanti under garantiordningen Kreditgarantier för gröna investeringar ska vara marknadsmässig. För Riksgälden innebär detta att garantiavgiften består av tre delar; en administrativ avgift, en avgift för förväntad förlust samt ett påslag för att säkerställa att garantiavgiften är marknadsmässig och att statligt stöd därmed inte föreligger. Det sistnämnda påslaget kallas nedan ”riskpremie”.

Den administrativa avgiften ska dels täcka de kostnader som Riksgälden har för att utfärda en garanti, samt ska den även täcka de löpande kostnader som Riksgälden har i samband med förvaltning av garantin under garantins löptid.

Den del av garantiavgiften som Riksgälden tar ut för statens förväntade förlust är baserad på kredittagarens kreditvärdighet. Väsentliga faktorer som även spelar in och påverkar storleken på avgiften för den förväntade förlusten är, bland annat, säkerheter och det garanterade lånets löptid och amorteringsstruktur.

Storleken på den riskpremie som Riksgälden ska ta ut, för att säkerställa att garantiavgiften är marknadsmässig, avgörs av kredittagarens kreditvärdighet. Bakgrunden till detta är att  Riksgälden behöver kompensera för den skillnad som föreligger mellan Riksgälden och privata aktörer när det kommer till kapitalkravsregler. Se förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar, 8 § för vidare information.

Endast en viss del av den administrativa avgiften ska erläggas i samband med utfärdande av garantin. Detta är den del av den administrativa avgiften som är hänförlig till Riksgäldens kostnader för att ställa garantin.

De övriga delarna av garantiavgiften, dvs. Riksgäldens löpande administrativa kostnader, kostnaderna för förväntad förlust samt riskpremien, ska erläggas i samband med utbetalningar av det garanterade lånet.

Företagen som ska genomföra investeringen kommer att utvärderas utifrån tre perspektiv: Redbarhet, kreditvärdighet och miljöprövning av den aktuella investeringen.

EU:s taxonomi utgör, som utgångspunkt, grunden för Riksgäldens miljöprövning. Se programrapporten om miljöprövning som är framtagen i samarbete med Naturvårdsverket.  

 Det finns inga generella begränsningar i det regelverk som styr Riksgäldens arbete med
de gröna kreditgarantierna.