Hur lånar staten?

Ett av Riksgäldens huvuduppdrag är att förvalta statsskulden. Det gör vi till så långsiktigt låg kostnad som möjligt och utan att ta för stora risker.

Riksgälden lånar pengar för svenska statens räkning genom att sälja statspapper, främst obligationer, genom auktionsförfarande. De som köper obligationer lånar ut pengar till staten. Obligationerna kan sedan säljas vidare på en andrahandsmarknad. När en obligation förfaller betalar Riksgälden tillbaka pengarna till den som äger obligationen. Sedan lånar vi på nytt genom att sälja nya obligationer.

Så beslutas hur statsskulden ska förvaltas

Det är regeringen som varje år beslutar om riktlinjer för statsskuldens förvaltning, men Riksgälden är aktiv i att ta fram underlag och förslag.

  1. Riksgälden lämnar förslag på riktlinjer till regeringen.
  2. Regeringen beslutar om riktlinjerna.
  3. Riktlinjerna börjar gälla.
  4. Vi lämnar underlag för utvärdering av statsskuldsförvaltningen till regeringen.
  5. Regeringen lämnar utvärdering till riksdagen vartannat år.
  6. Vi ser över riksdagens synpunkter i vårt förslag till riktlinjer för nästa år.

Riksgälden gör prognoser för statens lånebehov

Syftet med prognoserna är att kunna planera finansieringen av statsskulden. Förenklat sett är det en prognos på hur mycket statsskulden kommer att förändras, alltså hur mycket extra måste vi låna alternativt betala tillbaka på våra lån för en viss period.

Riksgälden är statens internbank där stora summor betalas ut och in varje dag. Det kan sluta på ett överskott eller ett underskott. Underskott tar vi lån för att täcka. Överskott placerar vi genom att exempelvis betala tillbaka på lån. Utifrån vår årsprognos tar vi även fram månads- och dagsprognoser. Tre gånger om året publicerar vi rapporten Statsupplåning – prognos och analys.

Rapport: Statsupplåning – prognos och analys

Hur mycket lånar vi?

Hur mycket Riksgälden lånar beror framför allt på hur statsbudgeten utvecklas. När det är underskott i statsbudgeten lånar vi pengar och då ökar statsskulden. Om det är överskott i budgeten amorterar vi, det vill säga betalar tillbaka på, lånen och statsskulden minskar.

Men oavsett om vi har över- eller underskott i statsbudgeten så behöver vi låna för att ersätta lån som förfaller.

Hur budgetsaldot utvecklar sig mellan olika år beror till stor del på den ekonomiska tillväxten i Sverige. Tillväxten påverkar främst hur mycket skatter staten får in, men även hur stora utbetalningar staten gör, till exempel för ersättning till arbetslösa, sjuk-och föräldrapenningen samt studiemedel. Den makroekonomiska utvecklingen påverkar även statens budgetsaldo genom att företag och privatpersoner väljer att placera kapital på sitt skattekonto. I en lågräntemiljö möter företag negativa räntor, vilket gör skattekontot till ett attraktivt alternativ.

Vilka lånar vi av?

Riksgälden säljer obligationer via återförsäljare (olika banker) som lägger bud i våra auktioner i form av ränta. Den som bjuder lägst ränta får tilldelning först.

Köpare kan vara både svenska och internationella pensionsfonder, försäkringsbolag, banker, fonder och centralbanker. Men vem som i slutändan köper obligationerna har vi ingen information om, eftersom de handlas vidare på en andrahandsmarknad. Obligationerna byter ofta ägare ett antal gånger innan löptiden går ut.

Vilka statspapper säljer vi?

Riksgälden säljer inte bara statsobligationer utan även statsskuldväxlar, realobligationer och obligationer i utländsk valuta. Upplåningsbehovet och de riktlinjer som regeringen har beslutat om avgör hur vi fördelar upplåningen mellan olika typer av statspapper.

Riktlinjerna styr bland annat löptiden för statsskulden, det vill säga hur lång tid lånen ska vara bundna i genomsnitt. De styr också dess sammansättning – hur stor del som ska vara nominell skuld i kronor, real skuld i kronor respektive skuld i utländsk valuta. Med det här som grund kan vi räkna ut en lämplig plan för finansieringen av statsskulden.

Ordlista

Statsobligation är ett skuldebrev som säger att innehavaren lånat ut en viss summa pengar till staten under en viss tid, samt hur mycket pengar innehavaren får tillbaka av staten när den tiden gått.

Realobligation är ungefär samma sak, ett skuldebrev där räntan att fastslagen plus en ersättning för inflation.

Statsskuldväxlar är ett skuldebrev med kort löptid som används av Riksgälden till att hantera variationer i lånebehovet.

Bruttonationalproduktbeskriver storleken på ett lands ekonomi genom att värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land summeras.

Vill du lära dig mer?

Här kan du läsa mer om hur det går till när staten lånar pengar.

Statens upplåning