Förebyggande stöd

Riksgälden kan tillfälligt stötta problemdrabbade banker och institut som i grunden är livskraftiga. Detta förebyggande stöd kan till exempel användas vid allmän oro på den finansiella marknaden.

Utgångspunkten i regelverket för resolution, det vill säga att staten tar över kontrollen av en krisande bank, är att alla former av statligt stöd till banker och institut ska begränsas.

Att ge förebyggande stöd kräver regeringens och Europeiska kommissionens godkännande. Stödet finansieras via stabilitetsfonden.

Stöd på tre sätt

Riksgälden kan ge förebyggande statligt stöd på tre olika sätt: 

  • ställa ut en garanti för bankens eller institutets marknadsupplåning
  • ställa ut en garanti till Riksbanken för deras utlåning till banken eller institutet
  • ge kapitalstöd genom tillskott av aktiekapital eller köp av andra kapitalbasinstrument

Syftet med garantierna är att underlätta för banken eller institutet att få tillgång till likviditet medan kapitalstödet syftar till att stärka institutets kapitalbas.

Fyra villkor

En rad villkor måste vara uppfyllda för att vi ska ge förebyggande statligt stöd, bland annat att:

  • stödet är tillfälligt och proportionerligt i förhållande till den utsatta bankens problem
  • stödet är utformat på ett affärsmässigt sätt och så att en snedvridning av konkurrensen gentemot andra institut förhindras
  • villkoren för stödet ska sättas så att staten kan kompenseras för de risker som stödet kan innebära för skattebetalarna
  • stödet är förenligt med EU:s regelverk för statsstöd och godkänns av Europeiska kommissionen

Utöver dessa villkor måste Riksgälden också låta en oberoende part, till exempel en revisionsbyrå, göra en värdering av institutet innan det får förebyggande statligt stöd. Om värderingen visar att det finns några förluster i institutet måste dessa först bäras av institutets aktieägare och långivare. Stödet förutsätter också godkännande från Europeiska kommissionen utifrån EU:s statsstödsregelverk.

Sker bara i undantagsfall

Förutsättningarna att ge statligt stöd är i dag betydligt mer begränsande jämfört med finanskrisen 2008-2009. Det beror på att det nu finns tydliga regler, som till exempel krishanteringsdirektivet och lagen om resolution. Där anges åtgärder som kraftigt begränsar under vilka omständigheter olika typer av statsstöd får användas. Därutöver är EU:s regelverk för statsstöd i dag omgärdat av fler restriktioner, till exempel när det gäller prissättning och löptider.