Statistik om bankers MREL-uppfyllnad

Här kan du ta del av Riksgäldens kvartalsvisa rapporter där vi redogör för hur svenska banker och institut lever upp till de så kallade MREL-kraven. Den första rapporten publicerades i november 2019.

Rapporter

2024

2024-03-01
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 4, 2023

2023

2023-12-08
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 3, 2023

2023-09-01
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 2, 2023 

2023-06-02
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 1, 2023

2023-03-03
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 4, 2022

2022

2022-12-07
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 3, 2022

2022-09-09
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 2, 2022

2022-06-17
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL), uppfyllnad kvartal 1, 2022

2022-03-08
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 4 2021

2021

2021-12-02
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 3 2021

2021-09-03
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 2 2021

2021-05-31
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 1 2021

2021-03-02
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 4 2020

2020

2020-11-30
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 3 2020

2020-08-27
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 2 2020

2020-05-28
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 1 2020

2020-03-05
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 4 2019

2019

2019-11-29
Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 3 2019

Vad är MREL?

För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut som bedöms som systemviktigt.

Kravet på nedskrivningsbara skulder benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities.

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.

I november 2019 började Riksgälden publicera respektive instituts uppfyllnad av sina minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).

Läs mer om MREL