På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändig kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska.
Kakor inom detta område används för att samla in statistik för att förbättra webbplatsen och ge våra besökare en så bra upplevelser som möjligt.
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer och riksgäldsspar
Statsskulden fungerar som stötdämpare i ekonomin. Den parerar upp- och nedgångar i konjunkturen och möjliggör stabila skattesatser och därmed bättre effektivitet.
2022-04-29
1 132 465 350 799 kronor
Statsskulden är den skuld staten har byggt upp över åren då utgifterna varit större än inkomsterna. Man kan mäta en statsskuld på flera olika sätt.
Statsskuldens storlek påverkas framför allt av politiska beslut samt av den makroekonomiska utvecklingen.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,0 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 7,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av högre utbetalningar från...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 23,4 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett överskott på 19,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att Riksgäldens...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 85,6 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 74,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av högre...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 0,8 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 0,5 miljarder kronor.
Här hittar du statistik om statsskuldens storlek, sammansättning och utveckling.