På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
Statsskulden fungerar som stötdämpare i ekonomin. Den parerar upp- och nedgångar i konjunkturen och möjliggör stabila skattesatser och därmed bättre effektivitet.
2020-02-28
1 055 288 177 441 kronor
Statsskulden är den skuld staten har byggt upp över åren då utgifterna varit större än inkomsterna. Man kan mäta en statsskuld på flera olika sätt.
Statsskuldens storlek påverkas framför allt av politiska beslut samt av den makroekonomiska utvecklingen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,0 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,3 miljarder kronor. Ett lägre primärt saldo än prognos motverkades av...
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre...
Här hittar du statistik om statsskuldens storlek, sammansättning och utveckling.