Central likviditetshantering

På statens centralkonto i Riksbanken samlas varje dag nettot av alla statliga myndigheters in- och utbetalningar. Riksgälden lånar eller placerar för att täcka det underskott eller överskott som uppstår på centralkontot.

Genom att kvitta alla statliga betalningar mot varandra blir den totala likviditetshanteringen mer effektiv för statens som helhet. Sveriges 215 myndigheter gör varje år cirka 170 miljoner betalningar via statens centralkonto.

Betalningar hanteras centralt

I stället för att varje myndighet själv ska ha pengar att betala utgifter med och placera de intäkter som kommer in, kvittas alla statliga betalningar mot varandra. Myndigheters samlade inbetalningar används för att finansiera alla myndigheters utbetalningar under samma dag.

Konton i ramavtalsbanker

Myndigheterna har konton i ramavtalsbankerna som deras in- och utbetalningar går via. Saldot på dessa konton kan under dagen vara både positivt och negativt. I varje ramavtalsbank finns också ett toppkonto, som saldona från myndigheters konton i den banken förs över till under dagen. Saldot på toppkontot är summan av alla in- och utbetalningar som under en viss tidsperiod har gjorts till eller från konton som myndigheter har i just den banken.

Koncernkontostrukturen

Koncernkontostrukturen

Större bild

Överförs till centralkontot i Riksbanken

Över- eller underskottet på toppkontot regleras genom att pengar förs över till eller från statens centralkonto i Riksbanken tre gånger per dag. Vid dagens slut är därmed saldona på myndigheternas konton i ramavtalsbankerna noll kronor.

Låna underskott och placera överskott

Om den totala volymen in- och utbetalningar för alla myndigheter under en och samma dag resulterar i ett underskott, lånar Riksgälden de pengarna. Om de totala in- och utbetalningarna resulterar i ett överskott, placerar Riksgälden i stället pengarna.

Till så låg kostnad som möjligt

Kärnan i den centrala likviditetshanteringen bygger på att alla myndigheters överskott eller underskott kvittas mot varandra och det totala över- eller underskottet hanteras centralt. Om det är överskott minskar statsskulden den dagen och om det är underskott ökar den. Målet är att kostnaden för statsskulden på lång sikt ska bli så låg som möjligt.

Bilden visar koncernkontostrukturen i ramavtalsbankerna med statens centralkonto i toppen av strukturen.