Våra garantier

Riksgälden har stora åtaganden i form av garantier till infrastrukturprojekt, kreditinstitut och pensioner till anställda i myndigheter som blivit bolag, som till exempel Postverket.

En garanti är ett risktagande där risken ofta delas mellan staten och långivaren. Därför bör heller inte en garanti täcka hela beloppet. Det finns olika typer av garantiåtaganden.

Kreditgarantier

Att gå i borgen för någon annans lån är den vanligaste garantiformen som Riksgälden utfärdar. Låntagaren betalar en avgift för den risk Riksgälden tar.

Pensionsgarantier

I samband med att statliga verk började ombildas till bolag i början på 90-talet överfördes de upparbetade pensionsåtagandena på bolagen och kom att garanteras av Riksgälden. Det rör sig om tidigare statliga verk som exempelvis Postverket, Domänverket, Vattenfall och Byggnadsstyrelsen.

Det enskilt största av dessa åtaganden är PostNord. En del av pensionsgarantierna är konstruerade som enkel borgen, vilket innebär att garantierna tas i anspråk i det fall betalningsförmåga saknas.

Det finns även enkel efterborgen, där åtagandena är försäkrade hos PRI Pensionsgaranti. Det innebär att Riksgälden får betala om varken bolaget eller PRI inte kan betala ut inbetalda pensioner.

Garantier om att tillföra kapital

Att i framtiden under vissa givna förutsättningar skjuta till kapital är en typ av garanti som blir alltmer ovanlig. Det är endast riksdag och regering som kan ge Riksgälden sådana uppdrag.

  • Grundfondsförbindelse är en garanti om att tillföra kapital när någon hamnar i ett utsatt läge. Det är en garanti som är begränsad i tid och belopp. Riksgälden ställer årligen ut en ny grundfondsförbindelse till Svenska Skeppshypotekskassan på 350 miljoner kronor som gäller i 20 år och ersätter den föregående.
  • Kapitaltäckningsgaranti liknar en grundfondsförbindelse, men är inte begränsad i tid och belopp. Det är en obegränsad förpliktelse där risken är svår att bedöma.
  • Garantikapital till multilaterala finansieringsinstitut Sverige är medlem i olika internationella finansiella institutioner som till exempel Nordiska Investeringsbanken. Medlemskapet kallas för ett ägarkapital, som lämnas i form av ett garantikapital, vilket innebär att staten via Riksgälden betalar ut det belopp institutet begär. Det här är en obegränsad kredit som vi har en särskild reserv för. I efterhand är det berört departement som betalar.
  • Garantiprogram är en mer standardiserad insats för att stödja en bransch eller ett område. Det kan exempelvis röra varvsindustrin eller samhällets försörjningsberedskap vid kris.

Våra garantier

 Riksgälden förvaltar sedan mars 2014 en kreditgaranti till förmån för Eurofima, en överstatlig organisation som ägs av ett antal statliga järnvägsbolag i Europa. Eurofima finansierar bolagens inköp av lok och vagnar.

Åtagandet innebär att den svenska staten garanterar Eurofimas finansiering av järnvägsfordon tillsammans med övriga aktieägare fram till 2036. Sverige äger 2 procent av aktierna i Eurofima. Ägandet förvaltades tidigare av Statens järnvägar men ligger numera hos Näringsdepartementet.

Garantiåtagandet motsvarar ägarandelen, dock max 52 miljoner schweizerfranc (storleken på tecknat kapital). Garantin infrias först efter att både järnvägsbolaget som fått finansiering av Eurofima och dess huvudgarant – järnvägsbolagets ursprungsland – inte kunnat fullgöra sina åtaganden. Dessutom krävs att Eurofimas pant och egen garantireserv inte kunnat täcka förlusten.

Kreditgarantierna till Öresundsbro Konsortiet är vårt största enskilda garantiåtagande.

Öresundsbro Konsortiet, som ägs av ett danskt och ett svenskt bolag, finansierade byggandet av Öresundsbron genom att ge ut obligationer på den internationella kreditmarknaden.

Obligationerna garanteras solidariskt av danska och svenska staten genom Danmarks Nationalbank och Riksgälden. Då Öresundsbron öppnades för trafik den 1 juli 2000 uppgick skulden till motsvarande cirka 24 miljarder svenska kronor.

Konsortiet driver och förvaltar bron och ska med hjälp av de vinster den genererar betala av skulden som uppkom vid byggandet. Hur lång tid det tar beror till stor del på trafikutvecklingen och vilka intäkter bron ger. Enligt nuvarande prognos  förväntas skulden vara återbetald cirka år 2050.

Arbetet med Arlandabanan startade 1995 som ett samverkansprojekt mellan staten och det privata näringslivet.

Projektet startades för att finansiera, bygga och driva Arlandabanan, det vill säga järnvägen som knyter Arlanda flygplats till det statliga järnvägsnätet. Det helstatliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB, tidigare Arlandabanan Projekt AB, har bland annat till uppgift bevaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal som upprättades mellan de medverkande parterna. Bolagets aktier ägdes av staten genom Luftfartsverket och Banverket.

Bolagets eget kapital är relativt litet i förhållande till de åtaganden bolaget har i projektet. Därför ställde Luftfartsverket och Banverket 1996 ut en kapitaltäckningsgaranti. Den utställda kapitaltäckningsgarantin säkerställer att bolaget har pengar för att kunna fullgöra de förpliktelser som bolaget har. Det gäller främst förpliktelser gentemot bolaget A-Train AB som har rätt att nyttja banan fram till 2040.

I och med att aktierna i bolaget fördes över till Näringsdepartementet tog Riksgälden över ansvaret för kapitaltäckningsgarantin. En eventuell utbetalning kommer därför att göras av oss. Vi får sedan ersättning för utbetalningen via Trafikverket.

 

Riksgälden garanterar till del European Spallation Source ERIC:s (ESS) betalningar under två lånefaciliteter från EIB, NIB respektive SEK. De två lånefaciliteterna garanteras genom två olika garantiavtal.

Den första lånefaciliteten uppgår till totalt 350 miljoner euro, varav 100 miljoner euro (eller motsvarande belopp i svenska kronor) för NIB och SEK vardera samt 150 miljoner för EIB. Riksgäldens garanti för denna facilitet täcker totalt 600 miljoner kronor, proportionellt fördelad till långivarna utifrån storleken på respektive lån. Under 2020 förlängdes faciliteten, och även garantitiden, med tre år. Garantin löper till och med 31 december 2025.

Den andra lånefaciliteten är överbryggningslån till ESS för initial drift och färdigställande. Överbryggningslånen uppgår totalt till 150 miljoner euro, där de tre låneinstituten NIB, SEK samt EIB lånar ut 50 miljoner euro vardera. Riksgäldens kreditgaranti uppgår till högst 600 miljoner kronor och gäller som längst t.o.m. 2030.