Så fastställs resolutionsavgiften

Hur beräknas resolutionsavgiften? Vilka ska betala? Här svarar vi på frågor om resolutionsavgiften.

Frågor och svar om resolutionsavgiften

Resolutionsavgiften avser innevarande år (bidragsperiod). Det betyder till exempel att den avgift som betalas år 2023 avser år 2023.

Avgiftsunderlaget utgår från det senast godkända årsbokslut som fanns tillgängligt den 31 december året före det år för vilket avgift tas ut. För de företag som har kalenderår som räkenskapsår innebär det att avgiften för 2023 grundar sig på företagets årsbokslut per den 31 december 2021. För de företag som har brutet räkenskapsår kommer tidpunkten för det årsbokslut som läggs till grund för avgiften att skilja sig åt.

Resolutionsavgift ska betalas årligen till dess resolutionsreserven uppgår till tre procent av garanterade insättningar.

Kreditinstitut, vissa värdepappersbolag samt EES-filialer, enligt definitionen i lagen (2015:1016) om resolution ska betala resolutionsavgift.

Med kreditinstitut avses banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 och 6 den lagen, utom sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Med EES-filialer avses en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES. Ett tredjelandsinstitut är ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES.

De uppgifter som ska lämnas till Riksgälden framgår av den blankett som skickas ut till alla avgiftsskyldiga. Omfattningen av de uppgifter som ska lämnas beror på den avgiftsskyldiges storlek. Mindre företag (se gränsvärden i dokumentet Upplysningar) behöver endast lämna uppgifter om totala skulder (total balansomräkning), kapitalbas och garanterade insättningar. Större företag behöver lämna ytterligare uppgifter.

En nyhet för år 2023 är att den fysiska blanketten som avgiftsskyldiga tidigare skickade in till Riksgälden har ersatts med digital inrapportering via Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac. Den digitala blanketten,  i förekommande fall revisorsyttrande samt andra relevanta underlag ska rapporteras in via Finansinspektionen rapporteringssystem Fidac.

Inrapportering kan göras från och med den 2 januari 2023 till och med den 31 januari 2023.

1. För att rapportera in uppgifter loggar rapportören in i Rapporteringsportalen på Finansinspektionens webbplats. Information om rapporteringssystemet Fidac med tillhörande lathund finns under fliken ”Fidac” på Finansinspektionens webbplats, se länk ovan. 

2. Firmatecknaren delegerar behörighet till utsedd rapportör, läs mer på Finansinspektionens webbplats. Om firmatecknaren redan har delegerat behörighet till rapportören i Rapporteringsportalen kan följande steg bortses ifrån. Firmatecknaren behöver därmed inte skriva under den digitala blanketten.

3. Rapportören loggar in i Fidac och väljer rubriken ”Riksgälden” till höger. Blanketten för resolutionsavgiften kommer därefter att visas som ett val bland blanketter. Rapportören fyller i den digitala blanketten genom att trycka på ”Rapportera”. När blanketten är ifylld, välj ”förhandsgranska” och fyll därefter i kontaktuppgifter. Under ”bifoga fil” kan i förekommande fall revisorsyttrande samt andra relevanta underlag bifogas i PDF-format. Tryck sedan på ladda upp rapport. Ett mejl som bekräftar att rapporten är inskickad skickas till rapportören. Årsredovisning behöver inte bifogas.

Till Riksgäldens beslut om resolutionsavgift bifogas ett delgivningskvitto. Kvittot ska undertecknas av en person som är behörig att företräda institutet.