Statens likviditetsförvaltning

I likviditetsförvaltningen hanterar Riksgälden dagliga över- och underskott i statens kassa. Det övergripande målet är att säkerställa att staten alltid kan fullgöra sina betalningar i tid.

Riksgälden placerar kassamedel eller tar kortfristiga lån på penningmarknaden beroende på om det är plus eller minus på statens centralkonto. Även utländsk valuta hanteras i likviditetsförvaltningen.

En effektiv och säker likviditetsförvaltning kräver god planering som baseras på tillförlitliga prognoser för behovet att låna eller placera. Samtidigt behövs en stor flexibilitet för att kunna hantera oväntade betalningsflöden på ett ändamålsenligt sätt.

I Riksgäldens finans- och riskpolicy framgår vilka instrument som får användas i likviditetsförvaltningen och hur kredit- och motpartsrisker ska begränsas. Vi har också en intern instruktion som vägleder i val av motpart, instrument och löptid.

Hur hanteras överskott och underskott?

Överskott i kassan placeras framför allt i riksbankscertifikat och deposits. Men Riksgälden använder också säkerställda bostadsobligationer med kort återstående löptid, repor i säkerställda bostadsobligationer och trepartsrepor.

Vid underskott lånar vi på depositmarknaden eller genom att ge ut statsskuldväxlar eller commercial paper.