Hur ska kärnavfallet finansieras?

Att ta hand om kärntekniska restprodukter är ett åtagande som sträcker sig över en lång tid. Riksgäldens uppdrag är att säkra finansieringen av kärnavfallet och använt kärnbränsle. Detta för att i slutändan skydda den framtida skattebetalaren.

Reaktorinnehavare och andra tillståndshavare är skyldiga enligt finansieringslagen, att fondera för de framtida åtgärder som krävs för hanteringen och slutförvaringen av kärntekniska restprodukter, avvecklingen och rivningen av anläggningarna samt den forskning som krävs för att möjliggöra detta. Riksgälden har det övergripande ansvaret att säkerställa kärnkraftsindustrins betalningsansvar och att följa upp att finansieringssystemet fungerar som det ska.

Det är den som förorenar som ska betala – inte framtidens skattebetalare.

Därför ska dessa företag årligen betala kärnavfallsavgifter samt ställa säkerheter till Kärnavfallsfonden. Säkerheterna ställs för de avgifter som ännu inte är inbetalda. För reaktorinnehavarna ska dessutom ytterligare en säkerhet ställas för kostnader som kan uppstå till följd av oförutsedda händelser. Avgifterna och säkerheterna fastställs i treårscykler.

Avgifter betalas in av reaktorinnehavare och andra avgiftsskyldiga tillståndshavare. Avgifterna beräknas och tas ut i förhållande till den energi som levereras. Avgiften kan även bestämmas som ett belopp i kronor, till exempel för en avgiftsskyldig som inte längre levererar kärnkraftsenergi.

Riksgälden ska inför varje avgiftsperiod föreslå nivåerna på kärnavfallsavgifterna och säkerheter som ska ställas av reaktorbolagen, vilket regeringen sedan beslutar om. Den nuvarande perioden omfattar åren 2018-2020. För de tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare är det Riksgälden som beslutar.

 

Tabell 1. Kärnavfallsavgifter för 2018­–2020, finansierings- och kompletteringsbelopp samt ställda säkerheter
¹ Befintliga ställda säkerheter avser både finansierings- och kompletteringsbelopp.
 
ReaktorinnehavareKärnavfallsavgiftFinansierings­belopp (miljoner kronor)Kompletterings­belopp (miljoner kronor)Ställda säkerheter (miljoner kronor)¹
Forsmarks Kraftgrupp AB  3,3 öre/kWh  8 528  4 729 13 257
OKG AB (Oskarshamn)  6,4 öre/kWh  8 771  3 448 12 219
Ringhals AB  5,2 öre/kWh  10 264  4 922  15 186
Barsebäck Kraft AB (BKAB)   543 miljoner kronor per år  1 591  2 019

 3 610

Tabell 2. Kärnavfallsavgifter och finansieringsbelopp samt ställda säkerheter
Tillståndshavare som inte är reaktorinnehavareKärnavfallsavgift 2020-2022 (tusen kronor)Finansieringsbelopp (tusen kronor)Ställd säkerhet (tusen kronor)¹
AB Svafo 102 017 603 034
Vattenfall AB (avseende Ågesta) 0 0 0
Ranstad Industricentrum AB 0 0
Ranstad Mineral AB 0 0 0
Studsvik Nuclear AB 8 557 171 577 140 914
Westinghouse Electric Sweden AB 3 957 94 623 79 493
Cyclife Sweden AB 2 896  67 789 59 550
Chalmers tekniska högskola AB 71 1 857 2 599
 Summa 117 498 938 880 282 556
¹ Ställda säkerheter avser finansieringsbelopp för tidigare avgiftsperiod. Arbetet med säkerheter för avgiftsperioden 2020-2022 pågår.

Utbetalningar från Kärnavfallsfonden

Behållningen i Kärnavfallsfonden uppgick vid utgången av 2018 till 69,6 miljarder kronor. Det är Riksgälden som efter ansökan beslutar om utbetalningar. Fonderade avgiftsmedel får användas av inbetalaren för att finansiera kostnader som ingått vid avgiftsberäkningen. Avgiftsmedlen får också användas för att täcka vissa kostnader för forskning och utveckling, statliga myndigheters tillsyn, prövning av frågor, medelsförvaltning, stöd till kommuner, med mera.

 

Tabell 3. Utbetalt 2018 och ansökt belopp om utbetalningar från kärnavfallsfonden till tillståndshavare och andra aktörer 2019, miljoner kronor 
 MedelsmottagareUtbetalt 2018Ansökt 2019
Svensk Kärnbränslehantering AB (reaktorinnehavarnas samkostnader)  1 512,0  1 660,9
OKG AB   369,1  407,5
Barsebäck Kraft AB   198,1  263,4
AB Svafo  151,5  131,6
Ringhals AB  50,7  85,0
Vattenfall AB (avseende Ågesta)  42,4  98,7
Ranstad Industricentrum AB  15,9  3,2
Studsvik Nuclear AB  8,2  8,6
Westinghouse Electric Sweden AB  4,1  0,0
Uppsala universitet  0,8  0,8
Cyclife Sweden AB  0,0  2,1
Oskarshamns kommun  3,7  2,4
Östhammars kommun  7,1  7,0
Regionförbundet Kalmar län  0,8  0,5
 Summa  2 364,4  2 671,7

Säkerheternas värdebeständighet

När kärnkraftsföretagen föreslår säkerheter för de avgifter som ännu inte är inbetalda, samt för de kostnader som kan uppstå till följd av oplanerade händelser, är det Riksgäldens uppgift att granska hur värdebeständiga de föreslagna säkerheterna är. Riksgälden lämnar därefter resultatet av granskningarna till regeringen. För reaktorinnehavarna består säkerheterna av garantier från ägarna av kärnkraftsbolagen (moderbolagsborgen).