Hur ska kärnavfallet finansieras?

Reaktorinnehavare och andra tillståndshavare är skyldiga enligt finansieringslagen, att fondera för de framtida åtgärder som krävs för hanteringen och slutförvaringen av kärntekniska restprodukter, avvecklingen och rivningen av anläggningarna samt den forskning som krävs för att möjliggöra detta. Riksgälden har det övergripande ansvaret att säkerställa kärnkraftsindustrins betalningsansvar och att följa upp att finansieringssystemet fungerar som det ska.

Det är den som förorenar som ska betala – inte framtidens skattebetalare.

Därför ska dessa företag årligen betala kärnavfallsavgifter samt ställa säkerheter till Kärnavfallsfonden. Säkerheterna ställs för de avgifter som ännu inte är inbetalda. För reaktorinnehavarna ska dessutom ytterligare en säkerhet ställas så att skyldigheterna kan fullgöras med en hög sannolikhet. Avgifterna och säkerheterna fastställs vanligtvis i treårscykler.

Avgifter betalas in av reaktorinnehavare och andra avgiftsskyldiga tillståndshavare. Avgifterna beräknas och tas ut i förhållande till den energi som levereras. Avgiften kan även bestämmas som ett belopp i kronor, till exempel för en avgiftsskyldig som inte längre levererar kärnkraftsenergi.

Riksgälden ska inför varje avgiftsperiod föreslå nivåerna på kärnavfallsavgifterna och säkerheter som ska ställas av reaktorbolagen, vilket regeringen sedan beslutar om. Den nuvarande perioden omfattar 2022-2023. För de tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare är det Riksgälden som beslutar.

¹ Ställda säkerheter avser tidigare finansieringsbelopp. Arbete med säkerheter för beslutade finansieringsbelopp pågår.

Utbetalningar från Kärnavfallsfonden

Behållningen i Kärnavfallsfonden uppgick vid utgången av 2021 till 82,5 miljarder kronor. Det är Riksgälden som efter ansökan beslutar om utbetalningar. Fonderade avgiftsmedel får användas av inbetalaren för att finansiera kostnader som ingått vid avgiftsberäkningen. Avgiftsmedlen får också användas för att täcka vissa kostnader för forskning och utveckling, statliga myndigheters tillsyn, prövning av frågor, medelsförvaltning, stöd till kommuner, med mera.

Säkerheternas värdebeständighet

När kärnkraftsföretagen föreslår säkerheter för de avgifter som ännu inte är inbetalda, samt så att skyldigheterna kan fullgöras med en hög sannolikhet, är det Riksgäldens uppgift att granska hur värdebeständiga de föreslagna säkerheterna är. Riksgälden lämnar därefter resultatet av granskningarna till regeringen. För reaktorinnehavarna består säkerheterna av garantier från ägarna av kärnkraftsbolagen (moderbolagsborgen).