Planering inför resolution

Effektiv krishantering kräver omfattande planering och förberedelser. Därför tar Riksgälden årligen fram planer för hur varje enskild bank eller institut i Sverige ska hanteras i en eventuell kris.

Resolutionsplanering är ett ständigt pågående arbete på Riksgälden. Vi gör bedömningar och analyser för varje bank och institut i Sverige. Dessa samlas i så kallade resolutionsplaner – en för varje bank eller institut.

Det övergripande syftet med planeringen är att Riksgälden ska vara förberedd för att kunna hantera en finansiell kris på ett så effektivt sätt som möjligt om den inträffar.

Betydelsen för det finansiella systemet avgör

Vi genomför krisplanering för alla banker och institut, oavsett om de är systemviktiga eller inte. Planeringen för ett systemviktigt institut är betydligt mer omfattande än för ett institut som inte bedöms ha så stor påverkan på det finansiella systemet i Sverige. Om en systemviktig bank går omkull kan krisen sprida sig till övriga delar av det finansiella systemet, vilket kan få betydande konsekvenser. En systemviktig bank kan därför försättas i resolution.

Resolutionsplanen innehåller till exempel dessa bedömningar:

  • Har banken kritiska verksamheter som till exempel stora volymer insättningar och utlåning?
  • Hur mycket nedskrivningsbara skulder måste banken ha? Vi sätter ett minimikrav på varje systemviktig bank för hur stor mängd nedskrivningsbara skulder den måste ha. Detta krav kallas MREL (minimum requirement for own funds and eligible liabilities). Det ska säkerställa att banken har tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder för att Riksgälden ska kunna genomföra en skuldnedskrivning, som är ett av resolutionsverktygen.
  • Vilka resolutionsverktyg och åtgärder ska användas? Var i koncernen ska åtgärderna genomföras om institutet ingår i en koncern? Exempel på åtgärder kan till exempel vara att Riksgälden säljer hela eller delar av verksamheten, eller att skulder skrivs ner eller konverteras till nytt aktiekapital.

Att på förhand ha en väl genomtänkt strategi innebär att vi kan dra igång krishanteringen direkt. Skattebetalare ska alltid skyddas.

Förenklade skyldigheter för mindre institut

De flesta banker och institut räknas som icke systemviktiga. De bedöms ha en liten påverkan på den finansiella stabiliteten och kan därför försättas i konkurs eller likvideras. För dessa institut tar Riksgälden fram förenklade resolutionsplaner med lägre krav.

Riksgälden genomför prövningen av förenklade skyldigheter i enlighet med EU-kommissionens delegerade förordning om förenklade skyldigheter. Prövningen görs på följande sätt:

  • Först genomförs en kvantitativ bedömning baserad på den O-SII-poäng som Finansinspektionen beräknar som en del av sin systemviktighetsbedömning av instituten.
  • Riksgälden har satt ett tröskelvärde för direktkvalificering för fullständiga skyldigheter på 105 O-SII-poäng, men har möjlighet att göra undantag från tröskelvärdet för s.k. utvecklingsbanker.
  • För institut där O-SII-poäng understiger tröskelvärdet genomförs en kvalitativ bedömning för hur ett krisande institut skulle inverka på finansmarknaderna, andra institut, finansieringsvillkor eller ekonomin i stort. Riksgälden gör här en helhetsbedömning av kriterierna i den delegerade förordningen. Bland annat bedömer vi i vilken mån ett institut har kritiska verksamheter i Sverige eller i någon annan medlemsstat.

Banker och institut rapporterar in uppgifter

För att Riksgälden ska kunna förbereda för en effektiv krishantering och ta fram resolutionsplaner krävs information från bankerna och instituten. Alla banker och institut som omfattas av regelverket, även de icke systemviktiga, är skyldiga att skicka in den information som vi behöver för att upprätta resolutionsplanerna.

Information till banker och institut som ska rapportera in uppgifter

Förteckning över berörda banker och institut

Finansinspektionen tillhandahåller en förteckning över de företag som omfattas av lagen (2015:1016) om resolution. Förteckningen omfattar en rad olika företagskategorier. Det är dock endast instituten i listan, det vill säga bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, som berörs av rapporteringskravet.

Till FI:s förteckning

Fördjupa dig i vår rapport om finansiell krishantering

I den här rapporten beskriver vi hur resolution fungerar och hur Riksgälden jobbar för finansiell stabilitet.

Rapport: Finansiell krishantering – Riksgäldens arbete för den finansiella stabiliteten