Publikationer

Riksgälden rapporterar framför allt om statsskuldens utveckling, hur vi planerar att finansiera skulden och hur vår verksamhet utvecklas.

Kvartalsrapport 2021:4: Finansering av kärnavfall

Publikation 29 april 2022 Rapport – Övriga

Riksgälden har för avsikt att i mitten av maj inkomma med uppdaterad redovisning avseende marknadsläget vid utgången av första kvartalet 2022 och därefter avses kvartalsrapporten bli en löpande redovisning med samma struktur från gång till gång.

Kvartalsrapport 2021:4: Finansiering av kärnavfall

Nyhet

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017-2021

Publikation 26 april 2022 Rapport – Utvärdering av statsskuldens förvaltning

Årsredovisning 2021

Publikation 22 februari 2022 Årsredovisning

Statsskuldens förvaltning - underlag för utvärdering 2021

Publikation 18 februari 2022 Statens upplåning, Rapport – Utvärdering av statsskuldens förvaltning, Statsskulden

Finans- och riskpolicy 2022

Publikation 3 januari 2022 Rapport – Övriga

I policyn samlas regler, ramar och riktvärden för hantering av risker som uppkommer i Riksgäldens verksamhet. Här anges även vissa principer för hur verksamheten ska bedrivas. Genom att den årligen ses över, omprövas och beslutas skapas en process som säkerställer att policyn hålls levande och aktuell.

Finans- och riskpolicy 2022

Riksgäldskommentar: Offentlig-privat samverkan riskerar att bli dyrt och osäkert för staten

Nyhet 23 december 2021 Publikation, Riksgäldskommentar

Entreprenadformen OPS innebär att ett privat företag får i uppdrag att exempelvis genomföra ett statligt infrastrukturprojekt, som sedan återbetalas av staten. I Sverige har det inte varit så vanligt. Ett av få exempel är Nya Karolinska Sjukhuset, NKS. Utanför Sverige har OPS varit mer vanligt, i till exempel Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.

Förespråkare av OPS menar att incitamentsstrukturen i en OPS ger samhällsekonomiska effektivitetsvinster. I en OPS förskjuts även ett projekts återbetalning. Därmed belastas inte statens budget i närtid, vilket kan framstå som lockande för beslutsfattare.  

Men möjliga fördelar är osäkra och nackdelarna överväger, konstaterar Riksgäldens ekonomer i sin kommentar. Transparensen kring beslut blir sämre och finansieringen blir dyrare eftersom privata aktörer har en lägre kreditvärdighet än staten. Flera empiriska studier som har genomförts tycks också stödja denna slutsats. I Storbritannien har man till exempel upphört att använda OPS.

Författarna avslutar sin kommentar med att avråda staten från att använda OPS.

Här kan du läsa hela kommentaren