Publikationer

Statsskulden fyller en viktig funktion i samhällsekonomin på flera sätt. Det är vanskligt att tala om en optimal storlek på skulden, men såväl en alltför låg som en alltför hög skuld kan innebära utmaningar.

För förvaltningen av statsskulden finns det flera skäl att analysera förutsättningarna på lång sikt. Till exempel eftersom större förändringar ibland inte blir synliga förrän längre fram i tiden. Men också för att se vilka typer av strategival som kan följa av dessa förändringar. Denna kommentar beaktar därför tre scenarier för skuldens utveckling och förvaltning fram till 2034, givet dagens finanspolitiska ramverk och Riksgäldens riktlinjer och strategi.

Här kan du läsa hela Riksgäldskommentar nr 3 2023: Förutsättningar för skuldförvaltning på lång sikt

Rapport: Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2024-2027

Rapport Sverige statsskuld augusti 2023

Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 2, 2023

Rapport: Sveriges statsskuld juli 2023

Rapport: Sveriges statsskuld juni 2023

Läs hela rapporten: Redovisning av uppdrag om säkerheter för utvinningsavfall (M2022/02234)

Rapport: Sveriges statsskuld maj 2023

Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 1, 2023

Mot bakgrund av den höga inflationen har flera centralbanker stramat åt penningpolitiken med höjda styrräntor och minskade obligationsköp. Det har fått räntor att stiga, inte minst i Europa. Om inflationen överraskar ytterligare på uppåtsidan, blir kvar på höga nivåer och räntorna stiger snabbare kan högt skuldsatta länder få problem, såväl länder med hög offentlig skuldsättning (exempelvis Italien) som länder med hög privat skuldsättning (exempelvis Sverige).

I denna analys är fokus på länder med hög offentlig skuldsättning. Blir tillväxten dessutom låg kan länderna hamna i en situation liknande skuldkrisen för drygt 10 år sedan. Ett sådant scenario skulle få stora negativa effekter och sprida sig även till Sverige.

Här kan du läsa hela Riksgäldskommentar nr 2 2023: Effekterna av högre räntor i europaområdet - vad blir påverkan på Sverige?

Rapport: Statsupplåning - prognos och analys 2023:2
Se pressträffen där Riksgälden presenterar prognos och låneplan
Power point-presentationen från pressträffen

Rapport: Sveriges statsskuld april 2023

Denna Riksgäldskommentar återger en del av resultaten i den analys som Blix Grimaldi och Hirvonen (2023) gjort av Riksgäldens repofacilitet under två årtionden, från och med 2002 till och med 2021.

Ett huvudsyfte med Riksgäldens repofaciliteter är att bidra till en välfungerande och likvid statspappersmarknad. Användningen av Riksgäldens repofacilitet, mätt som utlånade volymer av nominella statspapper, ökar i perioder när marknadens funktion försämras.

Här kan du läsa hela Riksgäldskommentaren nr 1 2023: Två årtionden med Riksgäldens repofacilitet

Rapport: Sveriges statsskuld mars 2023

Rapport: Statens garantier och utlåning – en riskanalys

Nyhet: Måttlig risk för stora förluster i statens garanti- och utlåningsportfölj

Rapport: Sveriges statsskuld februari 2023

Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad kvartal 4, 2022

• Rapport: Statsupplåning – prognos och analys 2023:1
• Pressmeddelande: Ökad upplåning när statsbudgeten visar underskott
• Se pressträffen där Riksgälden presenterar rapporten
• Powerpointpresentationen som visades under pressträffen

Riksgäldens årsredovisning 2022

Rapport: Statsskuldens förvaltning - underlag för utvärdering 2022, pdf  

Nyhet 2023-02-21: Minskad statsskuld men ökad kostnad 2022