Entreprenadformen OPS innebär att ett privat företag får i uppdrag att exempelvis genomföra ett statligt infrastrukturprojekt, som sedan återbetalas av staten. I Sverige har det inte varit så vanligt. Ett av få exempel är Nya Karolinska Sjukhuset, NKS. Utanför Sverige har OPS varit mer vanligt, i till exempel Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.
Förespråkare av OPS menar att incitamentsstrukturen i en OPS ger samhällsekonomiska effektivitetsvinster. I en OPS förskjuts även ett projekts återbetalning. Därmed belastas inte statens budget i närtid, vilket kan framstå som lockande för beslutsfattare.
Men möjliga fördelar är osäkra och nackdelarna överväger, konstaterar Riksgäldens ekonomer i sin kommentar. Transparensen kring beslut blir sämre och finansieringen blir dyrare eftersom privata aktörer har en lägre kreditvärdighet än staten. Flera empiriska studier som har genomförts tycks också stödja denna slutsats. I Storbritannien har man till exempel upphört att använda OPS.
Författarna avslutar sin kommentar med att avråda staten från att använda OPS.
Här kan du läsa hela kommentaren