Publikationer

Riksgälden rapporterar framför allt om statsskuldens utveckling, hur vi planerar att finansiera skulden och hur vår verksamhet utvecklas.

Finans- och riskpolicy 2022

Publikation 3 januari 2022 Rapport – Övriga

I policyn samlas regler, ramar och riktvärden för hantering av risker som uppkommer i Riksgäldens verksamhet. Här anges även vissa principer för hur verksamheten ska bedrivas. Genom att den årligen ses över, omprövas och beslutas skapas en process som säkerställer att policyn hålls levande och aktuell.

Finans- och riskpolicy 2022

Riksgäldskommentar: Offentlig-privat samverkan riskerar att bli dyrt och osäkert för staten

Nyhet 23 december 2021 Publikation, Riksgäldskommentar

Entreprenadformen OPS innebär att ett privat företag får i uppdrag att exempelvis genomföra ett statligt infrastrukturprojekt, som sedan återbetalas av staten. I Sverige har det inte varit så vanligt. Ett av få exempel är Nya Karolinska Sjukhuset, NKS. Utanför Sverige har OPS varit mer vanligt, i till exempel Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.

Förespråkare av OPS menar att incitamentsstrukturen i en OPS ger samhällsekonomiska effektivitetsvinster. I en OPS förskjuts även ett projekts återbetalning. Därmed belastas inte statens budget i närtid, vilket kan framstå som lockande för beslutsfattare.  

Men möjliga fördelar är osäkra och nackdelarna överväger, konstaterar Riksgäldens ekonomer i sin kommentar. Transparensen kring beslut blir sämre och finansieringen blir dyrare eftersom privata aktörer har en lägre kreditvärdighet än staten. Flera empiriska studier som har genomförts tycks också stödja denna slutsats. I Storbritannien har man till exempel upphört att använda OPS.

Författarna avslutar sin kommentar med att avråda staten från att använda OPS.

Här kan du läsa hela kommentaren

MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Publikation 18 oktober 2021 Finansiell stabilitet, Rapport – MREL

MREL-policyn bygger på nya regler i EU:s krishanteringsregelverk som har införlivats i lagen (2015:1016) om resolution (LOR). Riksgäldens beslut om MREL sker enskilt för varje bank utifrån de ramar som ges i LOR. Lagen ger Riksgälden utrymme att ta ställning till vissa aspekter rörande kravens omfattning, storlek och uppfyllnad.

MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) (Börjar gälla den 1 januari 2022)

Beslutspromemoria  (Börjar gälla den 1 januari 2022)

Pressmeddelande: Riksgälden beslutar om ny tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Riksgäldskommentar: En effektivare hantering av myndigheternas valutabetalningar

Publikation 28 juni 2021 Riksgäldskommentar

Riksgälden har de senaste åren kunnat sänka
myndigheternas samlade kostnader för valutaväxlingar genom bättre priser i de
statliga ramavtalen för utlandsbetalningar samt införandet av en
valutakoncernkontomodell för bättre samordning av myndigheternas
valutabetalningar. En lika väl fungerande och effektiv likviditetsstyrning som
används för svenska kronor tillämpas nu även för myndigheternas
valutabetalningar genom en valutakoncernkontolösning (VKK).

Riksgäldskommentar 1-2021: En effektivare hantering av myndigheternas valutabetalningar