Betalningstjänster

Riksgälden har tecknat ramavtal för betalningstjänster med Danske Bank, Nordea och Swedbank som gäller till och med den 31 juli 2022. Avtalet ska användas av samtliga statliga myndigheter och kan även användas av affärsverken.

Genom att avropa ramavtalet köper myndigheterna betalningstjänster med tillhörande infrastruktur från bankerna. Det gäller till exempel betalning av löner, hyror och leverantörsbetalningar, men också samhällsbetalningar som pensionsbetalningar, transfereringar och skatt.

I mars 2020 beslutade Riksgälden att förlänga det nuvarande ramavtalet till och med den sista juli 2022.  Det ursprungliga avtalet löpte på fyra år, med option för Riksgälden att förlänga avtalet maximalt två gånger med ett år i taget.

Tjänstepaket för myndigheter med färre än 100 000 betalningar

Myndigheter som har färre än 100 000 betalningar om året ska avropa tjänstepaketet från Danske Bank. Det innebär att myndigheten kan avropa samtliga betalningstjänster den behöver från samma bank. Även valutatjänster kan avropas inom ramen för tjänstepaket av de myndigheter som omfattas.

Förnyad konkurrensutsättning för myndigheter som har mer än 100 000 betalningar

Myndigheter med 100 000 betalningar per år eller fler, ska genomföra förnyad konkurrensutsättning hos Danske Bank, Nordea och Swedbank. Det innebär att leverantörerna får möjlighet att erbjuda ett nytt lägre pris för betalningstjänsterna än de takpris som anges i ramavtalet. Myndigheten får då ett pris från banken för det paket av betalningstjänster som just den myndigheten behöver.

Valutabank för alla betalningar i utländsk valuta

Samtliga valutatjänster som inte omfattas av tjänstepaketet ska avropas från Danske bank som är utsedd till valutabank i ramavtalet. Genom införandet av en valutabank introducerades också en valutakoncernkontomodell (VKK). Koncernkonton i utländsk valuta införs i syfte att centralisera statens valutahantering.

Valutakoncernmodellen ger lägre kostnader

Genom att in- och utbetalningar görs via koncernkonton i de aktuella valutorna kan statens kostnader sänkas eftersom det blir färre men större valutaväxlingar. Anslutningen av myndigheter till modellen för valutakoncernkonto kommer att ske stegvis. Hittills är sex myndigheter anslutna till valutakoncernkontomodellen. Riksgälden planerar att ansluta fler myndigheter under 2020.