På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändig kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska.
Kakor inom detta område används för att samla in statistik för att förbättra webbplatsen och ge våra besökare en så bra upplevelser som möjligt.
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer och riksgäldsspar
...
Lägre tillväxt i ekonomin, ökade statliga utgifter och ett utflöde av kapital från skattekontot tynger statens budget. Samtidigt ger högre inflation ökade inkomster från moms. Sammantaget räknar Riksgälden nu med lägre överskott för staten 2022 och 2023 än i förra prognosen och därmed ett större...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,0 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 7,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av högre utbetalningar från myndigheter och lägre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden erbjuder ett byte till nominell obligation SGB 1065 den 2 juni.
Riksgälden har beslutat att ställa ut en kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit, SEK, för ett lån på 3 miljarder kronor inom ramen för programmet för garantier för stora gröna industriinvesteringar. Investeringen rör en ombyggnation av Preems anläggning i Lysekil för att producera diesel baserad...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 23,4 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett överskott på 19,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat. Samtidigt var både skatteinkomster och myndighetsutbetalningar högre än...
I dag börjar Klas Granlund som avdelningschef för Skuldförvaltning och Erika Färnstrand Damsgaard tar över motsvarande roll på avdelningen Ekonomisk analys.
Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det fjärde kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag. Rapporten är den sista som redovisar uppfyllnaden enligt det regelverk och principer som var tillämpliga fram...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 85,6 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 74,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av högre skatteinkomster.
Tillväxten i svensk ekonomi väntas bli god 2022, trots en svacka i början av året. Det bidrar till ytterligare stärkta statsfinanser och minskad statsskuld. Det ger även ett lägre lånebehov för staten och Riksgälden drar därför ner utbudet av statspapper.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 0,8 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 0,5 miljarder kronor.
Karolina Ekholm har en bred erfarenhet inom makroekonomi och finansiell stabilitet. Fram till tillträdet som riksgäldsdirektör har hon arbetat som professor vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Hon har tidigare varit vice riksbankschef och statssekreterare på...
Vid sammanträdet den 27 januari beslutade regeringen om kärnavfallsavgifter som reaktorinnehavarna ska betala och de finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp som reaktorinnehavarna ska ställa säkerhet för under år 2022 och 2023. Regeringens beslut följer Riksgäldens förslag som överlämnades...
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Riksgäldens prognos var ett överskott på 22 miljarder kronor.
Riksgälden har fattat årets beslut om resolutionsplaner och krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 37,6 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,6 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att utbetalningarna från myndigheter var lägre än väntat.
Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det tredje kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag.
I dag publicerar Riksgälden en rapport över hur pengarna som lånades upp med statens gröna obligation har fördelats och på vilket sätt de bidrar till Sveriges miljö- och klimatmål.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 3,3 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 14,1 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att utbetalningarna från myndigheter och Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat.
Sveriges ekonomi och statsfinanser återhämtar sig snabbare än väntat från pandemin. Statens lånebehov minskar därmed ytterligare och Riksgälden drar ned obligationsupplåningen i såväl kronor som utländsk valuta. Statsskulden vänder nedåt i år och fortsätter att minska under 2022 och 2023.
I dag publicerar Riksgälden sin policy för hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) ska tillämpas för banker och andra institut, den så kallade MREL-policyn.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 11,5 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att skatteinkomsterna var lägre än väntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var högre. Detta motverkades delvis...
Riksgälden ersätter den planerade bytesauktionen i statsobligation 1063 med att sälja obligationen i en ordinarie auktion. Riksgälden kommer att erbjuda en volym på 500 miljoner kronor i obligationen som en del av den ordinarie auktionen den 20 oktober.
Riksgälden föreslår inga väsentliga ändringar i riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden. Förslaget till riktlinjer för 2022 lämnas till Finansdepartementet i dag.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 43,4 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 21,3 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till största del av att skatteinkomsterna var högre än väntat samtidigt som utbetalningarna från...
Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det andra kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,1 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,3 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var högre än förväntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var lägre.
Riksgälden erbjuder byten till realobligation SGB IL 3115 från SGB IL 3111, SGB IL 3114 och SGB IL 3104 under perioden 3 september – 7 september. Total volym som erbjuds av SGB IL 3115 är 3,75 miljarder kronor.
Riksgälden har på uppdrag av regeringen ställt ut en låneram på 1,5 miljarder kronor till SAS. Åtagandet är en gemensam åtgärd där den danska staten gör ett lika stort åtagande. Låneramen kan utnyttjas till och med den 31 december 2022. Återbetalning av lån ska ske senast 31 december 2026.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,0 miljarder kronor i juni. Det var ett mindre underskott än Riksgäldens prognos där underskottet beräknades till 35,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än förväntat, vilket motverkade att det...
I dag remitterar Riksgälden ett förslag på tillämpning av nya regler i lagen (2015:1016) om resolution (LOR) som rör kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.