På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,4 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 58,7 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden avser att välja en löptid inom intervallet sju till tio år för statens gröna obligation som är planerad att emitteras i augusti. En grupp av banker har utsetts för att sondera intresset och genomföra emissionen på omkring 20 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 56,5 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 70,5 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden förbereder för att emittera en grön obligation i augusti och räknar med en volym på omkring 20 miljarder kronor. De pengar som lånas upp ska kopplas till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden ställer ut lånegarantier avseende företag som drabbats ekonomiskt av coronakrisen. Riksgälden bedömer att behovet av garantiprogrammet kvarstår och förlänger därför möjligheten att få garanterade lån inom programmet.
Svensk ekonomi har bromsat in snabbt och kraftigt till följd av coronaviruset och återhämtningen kommer att ta tid. Nedgången i ekonomin och de stödåtgärder som vidtagits leder till stora underskott i statsbudgeten och ökad statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat och utbetalningar av permitteringsstöd. En återbetalning av lån från Riksbanken motverkade...
Riksgälden har nu ställt ut en kreditgaranti om 1,5 miljarder kronor till SAS AB. Garantin är en gemensam åtgärd där den danska staten gör ett lika stort garantiåtagande.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 42,1 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på att lån i utländsk valuta till Riksbanken refinansierats tidigare än beräknat samt utlåning till Svensk Exportkredit AB....
För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin har regeringen inrättat en Företagsakut, som innebär statliga garantier för lån till företag som drabbats av virusutbrottet. Nu öppnar möjligheten för banker att ansluta sig till garantiprogrammet.
Regeringen ger Riksgälden i uppdrag att inrätta statliga kreditgarantier som avser företag i Sverige som drabbas ekonomiskt av coronaviruset.
Riksgälden emitterade i dag tvååriga obligationer för totalt 2 miljarder dollar (cirka 20,5 miljarder kronor) till en ränta på 0,753 procent. Upplåningen avser refinansiering av lån till Riksbanken och ingår i Riksgäldens tidigare kommunicerade låneplan.
Riksgälden har fått i uppdrag av regeringen att vidta förberedande åtgärder för att ta fram statliga kreditgarantier till svenska flygbolag. Garantiprogrammet är en åtgärd för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av det nya coronaviruset.
Riksgälden har god beredskap att möta det ökade lånebehov som följer av regeringens krispaket för att mildra de ekonomiska effekterna av virusutbrottet. Krisåtgärderna finansieras till att börja med genom att Riksgälden ökar den kortfristiga upplåningen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till utvecklingen.
Riksgälden introducerar en ny tioårig statsobligation, SGB 1062, i mars 2020. I den första auktionen emitteras 2 miljarder kronor och därefter erbjuds byten till SGB 1062 för totalt 4 miljarder kronor.
Avmattningen i ekonomin blir allt tydligare och budgetsaldot tyngs av uttag av pengar som placerats på skattekontot. Sammantaget vänder statsbudgeten till underskott i år. Riksgäldens plan att öka obligationsupplåningen ligger fast.
Riksgälden erbjuder byten till realobligation SGB IL 3114 från SGB IL 3104 och SGB IL 3109 under perioden 20 mars – 24 mars. Total volym som erbjuds av SGB IL 3114 är 5 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,0 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,3 miljarder kronor. Ett lägre primärt saldo än prognos motverkades av lägre nettoutlåning till myndigheter.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Nio svenska institut bedriver i nuläget verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det framgår av Riksgäldens årliga beslut om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris.
Riksgälden introducerar en ny realobligation – SGB IL 3114 X% 1 Juni 30 – i februari 2020. Auktionsvillkor och kupong publiceras torsdagen den 30 januari kl. 16.20.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 30,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning än beräknat.
Svensk ekonomi mattas av och statsbudgeten väntas vända till underskott från och med nästa år. Underskottet tillsammans med stora obligationsförfall gör att statens lånebehov växer. Riksgälden ökar därför gradvis upplåningen med början i januari 2020.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 15, 18 och 19 november.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,6 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 5,0 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat.
Förutsättningarna för statsskuldsförvaltningen de närmsta åren präglas av en fortsatt liten statsskuld, ansträngd likviditet på statspappersmarknaden och ökat fokus på hållbarhet. Det framgår av Riksgäldens förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 30,1 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 25,7 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än väntat var den främsta orsaken till prognosavvikelsen.