På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Riksgälden lånade i dag upp 10 miljarder kronor till en ränta på 1,386 procent i den planerade emissionen av en 50-årig statsobligation. Den nya obligationen blir det längsta lånet i Sveriges statsskuld.
Regeringen har beslutat att förlänga Företagsakuten från den 30 juni till 30 september 2021. Företagsakuten är ett kreditgarantiprogram som infördes våren 2020 för att dämpa de ekonomiska skadeverkningarna av coronakrisen.
Regeringen har gett i uppdrag åt Riksgälden att ställa ut statliga kreditgarantier till gröna industriinvesteringar.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 36,9 miljarder kronor i maj, vilket också var Riksgäldens prognos. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat men samtidigt var utbetalningarna högre.
Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det första kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag.
Svensk ekonomi återhämtar sig i allt snabbare takt efter förra årets fall till följd av pandemin. Den högre ekonomiska tillväxten medför ökade skatteinkomster för staten och därmed ett starkare budgetsaldo, ett mindre lånebehov och en lägre statsskuld. Riksgälden minskar upplåningen och avser att...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 24,9 miljarder kronor. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat samtidigt som Riksgäldens nettoutlåning var lägre.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 9,2 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,1 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till stor del av att inbetalningar av skatt som skulle ha skett i februari istället genomfördes i mars,...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 47,3 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 53,1 miljarder kronor. Att överskottet blev lägre än förväntat förklaras av försenade inbetalningar på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank.
Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter efter en tillfällig svacka i början av året och bidrar till att statsfinanserna stärks gradvis. Även andra faktorer får stor påverkan på statsbudgeten i år och 2022. Pandemin fortsätter prägla utvecklingen med nya finanspolitiska åtgärder som ökar...
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3108 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 19, 22 och 23 mars.
Regering och riksdag har beslutat att förlänga Företagsakuten. Företagsakuten är ett kreditgarantiprogram som infördes för att dämpa de ekonomiska skadeverkningarna av coronakrisen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 7,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 10,6 miljarder kronor.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3108 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. De inledande bytesauktionerna äger rum den 5 och 8 februari.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Riksgäldens prognos från oktober var ett underskott på 256 miljarder kronor.
Riksgälden har ställt ut en kreditgaranti för ett lån om 200 miljoner kronor till flygbolaget Braathens Regional Airways AB. Garantin beviljas inom ramen för det statliga garantiprogrammet för flygföretag som infördes för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.
Nio svenska banker bedriver systemviktig verksamhet och behöver därför hanteras i särskild ordning, resolution, i händelse av kris. Den bedömningen gör Riksgälden i de krishanteringsplaner som nu har beslutats.
Regeringen har föreslagit att det statliga kreditgarantiprogrammet Företagsakuten förlängs så att kreditgarantier kan ställas ut till och med den 30 juni 2021. Garantiprogrammet hanteras av Riksgälden och är en del av regeringens åtgärder för att stödja näringslivet under den pågående pandemin.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 40,4 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 20,5 miljarder kronor. Skillnaden beror på lägre utgifter och högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden erbjuder byten till den nya 25-åriga statsobligationen SGB 1063 från SGB 1053 för att bygga upp den utestående volymen. Bytesauktionen hålls den 11 december 2020.
Riksgälden lånade i dag upp 13 miljarder kronor till en ränta på 0,53 procent i den planerade emissionen av en ny 25-årig statsobligation. Den nya obligationen har den längsta löptiden av de lån som utgör Sveriges statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 36,0 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 45,6 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden har beslutat att höja det högsta ersättningsbeloppet för insättningsgarantin till 1 050 000 kronor. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2021.
Riksgälden har utsett Mårten Bjellerup till ny chefekonom och chef för avdelningen Ekonomisk analys. Mårten tillträder sin nya befattning omgående.
Svensk ekonomi återhämtar sig efter det historiskt stora BNP-tappet under det andra kvartalet 2020. Det bidrar till att understödja statsfinanserna, minska statens lånebehov jämfört med tidigare prognos och dämpa ökningen av statsskulden till följd av pandemin.
Riksgälden har utsett Anna Sjulander till ny chef för avdelningen Skuldförvaltning. Hon tillträder sin nya befattning omgående.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 13,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 37,6 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har använts i väntad omfattning.
Riksgälden emitterade i dag tvååriga obligationer för totalt 2,5 miljarder dollar (cirka 22,2 miljarder kronor) till en ränta på 0,242 procent. Upplåningen avser refinansiering av lån till Riksbanken och ingår i Riksgäldens tidigare kommunicerade låneplan.
Riksgälden föreslår inga väsentliga ändringar i riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden inför 2021. De ändringar som gjorts de senaste åren har lett till en mer övergripande styrning av förvaltningen, vilket ger flexibilitet att hantera en växande statsskuld och ökad osäkerhet.
Regeringen har beslutat att förlänga Företagsakuten. Företagsakuten är ett kreditgarantiprogram som infördes för att dämpa de ekonomiska skadeverkningarna av coronakrisen.