På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Nio svenska institut bedriver i nuläget verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det framgår av Riksgäldens årliga beslut om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris.
Riksgälden introducerar en ny realobligation – SGB IL 3114 X% 1 Juni 30 – i februari 2020. Auktionsvillkor och kupong publiceras torsdagen den 30 januari kl. 16.20.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 30,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning än beräknat.
Svensk ekonomi mattas av och statsbudgeten väntas vända till underskott från och med nästa år. Underskottet tillsammans med stora obligationsförfall gör att statens lånebehov växer. Riksgälden ökar därför gradvis upplåningen med början i januari 2020.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 15, 18 och 19 november.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,6 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 5,0 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat.
Förutsättningarna för statsskuldsförvaltningen de närmsta åren präglas av en fortsatt liten statsskuld, ansträngd likviditet på statspappersmarknaden och ökat fokus på hållbarhet. Det framgår av Riksgäldens förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 30,1 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 25,7 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än väntat var den främsta orsaken till prognosavvikelsen.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 20, 23 och 24 september.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 28,2 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett överskott på 34,6 miljarder kronor. Överskottet i juli beror till stor del på att Riksbanken, som planerat, återbetalade lån i utländsk valuta motsvarande 22,8 miljarder kronor till...
Riksgälden har fått i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av statliga gröna obligationer, det vill säga obligationer som finansierar utgiftsposter i statens budget som går till hållbara investeringar och projekt. Nu inleds arbetet med att ta fram ett ramverk för de...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 24,8 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 25,5 miljarder kronor. Utfallet var därmed ungefär i linje med prognosen
Trots att den svenska ekonomin växer allt långsammare visar statsbudgeten ändå ett fortsatt stort överskott i år eftersom Riksbanken beslutat att betala tillbaka en del av lånen för valutareserven. Nästa år räknar Riksgälden med ett mindre underskott i budgeten än tidigare väntat. Det innebär att...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 64,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 40,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att Riksbanken återbetalat valutalån som de lånat av Riksgälden.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 2,6 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett överskott på 1,5 miljarder kronor. Skillnaden kan främst förklaras av lägre skatteinkomster än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 12,0 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 7,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre utlåning till Riksbanken.
Riskerna är låga till måttliga för att det ska uppstå stora förluster bland de garantier och lån med kreditrisk som staten har ställt ut.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 5 och 8 april.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 41,1 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 48,0 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av tillfälligt högre utlåning till Riksbanken. Samtidigt blev det primära saldot högre än beräknat.
Riksgälden emitterar 2 miljarder dollar (cirka 19 miljarder kronor) i en ny treårig obligation till en ränta på 2,587 procent. Upplåningen avser refinansiering av förfallande lån till Riksbanken.
De svenska statsfinanserna försvagas de kommande åren då tillväxten bromsar in. Det visar den senaste prognosen från Riksgälden som räknar med ett sjunkande budgetsaldo och ett mindre finansiellt sparande. Trots de försämrade budgetutsikterna behöver Riksgälden inte öka upplåningen i kronor...
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 8 och 11 mars.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 8,3 miljarder kronor. Ett högre primärt saldo än prognos motverkades av högre nettoutlåning till myndigheter och högre räntor på statsskulden.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 80,0 miljarder kronor för 2018. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 95,8 miljarder kronor. Skillnaden förklaras till större delen av lägre skatteinkomster och högre nettoutlåning till myndigheter än i prognosen.
Nio svenska institut bedriver i nuläget verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det fastställer Riksgälden genom sina årliga beslut om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris. Riksgälden har även beslutat om minimikrav på nedskrivningsbara skulder...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 15,6 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 24,8 miljarder kronor. Det lägre saldot förklaras av högre utgifter och högre nettoutlåning till myndigheterna.
Riksgälden erbjuder byten till statsobligation SGB 1061 från SGB 1060 och SGB 1059 under perioden 29 november–3 december. Total volym som erbjuds av SGB 1061 är 14 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 3,1 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 10,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre skatteinkomster än beräknat.