På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Gröna obligationer
Riksgälden lånade upp 20 miljarder kronor genom att emittera en grön obligation den 1 september 2020. Pengarna är kopplade till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål.
Regeringen beslutade i juni 2020 om ramverket för den gröna obligationen och vilka utgifter i statsbudgeten den ska kopplas till, bland annat skydd av värdefull natur, klimatinvesteringar och järnvägsunderhåll. Ramverket klassas av den externa granskaren Cicero som ”mörkt grönt”, den högsta bedömningsnivån.
Emissionen gjordes i svenska kronor under Riksgäldens program för Euro Medium Term Notes (EMTN). Obligationens förfallodatum är 9 september 2030.
Det som särskiljer den gröna obligationen från övriga obligationer är att investerare som köper den ska kunna följa vilka statliga utgifter obligationen kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter utgifterna bidrar till att uppnå.
Investerarpresentation
Ta del av en investerarpresentation om statens gröna obligation.
Allokering och effekter
Investerarrapporten för den gröna obligation som emitterades i september 2020 redovisar fördelningen av emissionslikviden mellan de berättigade utgifterna i statsbudgeten för 2019 och 2020. I rapporten ingår även redovisning av de gröna utgifternas miljöeffekter i den mån sådan information finns tillgänglig. Riksgäldens sammanställning bygger på befintlig redovisning från Naturvårdsverket och andra ansvariga myndigheter.