Gröna obligationer

Riksgälden lånade upp 20 miljarder kronor genom att emittera en grön obligation den 1 september 2020. Pengarna är kopplade till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål.

Regeringen beslutade i juni 2020 om ramverket för den gröna obligationen och vilka utgifter i statsbudgeten den ska kopplas till, bland annat skydd av värdefull natur, klimatinvesteringar och järnvägsunderhåll. Ramverket klassas av den externa granskaren Cicero som ”mörkt grönt”, den högsta bedömningsnivån.

Emissionen gjordes i svenska kronor under Riksgäldens program för Euro Medium Term Notes (EMTN). Obligationens förfallodatum är 9 september 2030.

Det som särskiljer den gröna obligationen från övriga obligationer är att investerare som köper den ska kunna följa vilka statliga utgifter obligationen kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter utgifterna bidrar till att uppnå. 

Investerarpresentation

Ta del av en investerarpresentation om statens gröna obligation.

Presentationen i PDF-format

Allokering och effekter

Investerarrapporten för den gröna obligation som emitterades i september 2020 redovisar fördelningen av emissionslikviden mellan de berättigade utgifterna i statsbudgeten för 2019 och 2020. I rapporten ingår även redovisning av de gröna utgifternas miljöeffekter i den mån sådan information finns tillgänglig. Riksgäldens sammanställning bygger på befintlig redovisning från Naturvårdsverket och andra ansvariga myndigheter.