På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Fakta om statsskulden
Statsskulden är den skuld som staten har byggt upp genom åren då utgifterna har varit större än inkomsterna. Statsskulden har varierat mellan cirka 1 000 miljarder och 1 400 miljarder kronor under de senaste tio åren.
Så arbetar vi med statsskulden
Riksgälden har till uppgift att ta upp lån och förvalta lån till staten enligt regler i budgetlagen och riktlinjer från regeringen. Målet är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden samtidigt som risken beaktas. Riksgäldens uppgift är att varje dag låna pengar när statens utgifter är större än inkomsterna (underskott) och betala av på statsskulden (amortera) när det finns ett överskott.
Vad är en statsskuld?
Statsskulden är ett mått på ett lands statsfinansiella position. Hur stor statsskulden är i dag beror på landets ekonomiska historia, på förekomsten av krig och finansiella kriser och på hur den demografiska utvecklingen har sett ut.
Statsskulden speglar också vilka avvägningar som gjorts mellan olika långsiktiga mål för den ekonomiska politiken som till exempel fördelningen av välfärd mellan generationer, samhällsekonomisk effektivitet och finanspolitisk hållbarhet.
Hur mäter vi statsskulden?
Man kan mäta en statsskuld på flera olika sätt. Vilket mått som är lämpligast beror på i vilket syfte det ska användas. När man gör jämförelser över tiden eller mellan länder är det därför viktigt att veta vilken statistik som används och vad den mäter.
16 %
Statsskulden som andel av BNP den 31 december 2023
Vad betyder okonsoliderad och konsoliderad skuld?
Riksgälden mäter statsskulden som statens okonsoliderade skuld. Där ingår alla lån som Riksgälden tagit för statens räkning. Några statliga myndigheter äger statsobligationer och statsskuldväxlar. I den konsoliderade statsskulden räknas sådant inomstatligt ägande bort. Måttet ger en samlad bild av statens ekonomiska ställning och används i regeringens budgetproposition och i årsredovisningen för staten. Den konsoliderade statsskulden beräknas av Ekonomistyrningsverket.
Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som också kallas Maastrichtskulden. Denna skuld är större än statsskulden eftersom den innefattar hela den offentliga sektorn, det vill säga även kommuner, landsting och pensionssystemet. Beräkningen baseras på villkor i Maastricht-fördraget.
| Ingår | Ingår inte | |
|---|---|---|
| Statens okonsoliderade statsskuld (Riksgälden) | Hela statsskulden ingår, oavsett ägare | - |
| Statens konsoliderade statsskuld (Ekonomistyrningsverket) | Statens skuld | Internstatligt ägande |
| Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Statistikmyndigheten SCB) | Hela den offentliga sektorns skuld: statens, kommunernas och pensionssystemets skulder. | Internt ägande |
Skillnaden mellan bruttoskuld och nettoskuld
För att få en rättvisande bild av ett lands ekonomiska ställning bör man inte bara studera dess skulder utan även dess tillgångar. Om tillgångarna är större än skulderna har staten en positiv nettoförmögenhet och om skulderna är större än tillgångarna har den en nettoskuld.
Statsskulden i siffror
Här hittar du statistik om statsskuldens storlek, sammansättning och utveckling.