Fakta om statsskulden

Statsskulden är den skuld som staten har byggt upp genom åren då utgifterna har varit större än inkomsterna. Statsskulden har varierat mellan cirka 1 100 miljarder och 1 400 miljarder kronor under de senaste tio åren.

Så arbetar vi med statsskulden

Riksgälden har till uppgift att ta upp lån och förvalta lån till staten enligt regler i budgetlagen och riktlinjer från regeringen. Målet är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden samtidigt som risken beaktas. Riksgäldens uppgift är att varje dag låna pengar när statens utgifter är större än inkomsterna (underskott) och betala av på statsskulden (amortera) när det finns ett överskott.

Vad är en statsskuld?

Statsskulden är ett mått på ett lands statsfinansiella position. Hur stor statsskulden är i dag beror på landets ekonomiska historia, på förekomsten av krig och finansiella kriser och på hur den demografiska utvecklingen har sett ut.

Statsskulden speglar också vilka avvägningar som gjorts mellan olika långsiktiga mål för den ekonomiska politiken som till exempel fördelningen av välfärd mellan generationer, samhällsekonomisk effektivitet och finanspolitisk hållbarhet. 

Hur stor är statsskulden i dag?

Statsskulden

2020-10-30

1 237 548 394 393 kronor

Statistik om statsskulden

Statsskulden som andel av BNP

22 %

2019-12-31

Hur mäter vi statsskulden?

Man kan mäta en statsskuld på flera olika sätt. Vilket mått som är lämpligast beror på i vilket syfte det ska användas. När man gör jämförelser över tiden eller mellan länder är det därför viktigt att veta vilken statistik som används och vad den mäter.

Vad betyder okonsoliderad och konsoliderad skuld?

Riksgälden mäter statsskulden som statens okonsoliderade skuld. Där ingår alla lån som Riksgälden tagit för statens räkning. Några statliga myndigheter äger statsobligationer och statsskuldväxlar. I den konsoliderade statsskulden räknas sådant inomstatligt ägande bort. Måttet ger en samlad bild av statens ekonomiska ställning och används i regeringens budgetproposition och i årsredovisningen för staten. Den konsoliderade statsskulden beräknas av Ekonomistyrningsverket.

Ett skuldmått som ofta används i internationella jämförelser är den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, som också kallas Maastrichtskulden. Denna skuld är större än statsskulden eftersom den innefattar hela den offentliga sektorn, det vill säga även kommuner, landsting och pensionssystemet. Beräkningen baseras på villkor i Maastricht-fördraget.

Skulden i olika delar av den offentliga sektorn
 IngårIngår inte
Statens okonsoliderade statsskuld (Riksgälden) Hela statsskulden ingår, oavsett ägare  
Statens konsoliderade statsskuld (Ekonomistyrningsverket) Statens skuld Internstatligt ägande
Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Statistiska centralbyrån) Hela den offentliga sektorns skuld: statens, kommunernas och pensionssystemets skulder. Internt ägande

Skillnaden mellan bruttoskuld och nettoskuld

För att få en rättvisande bild av ett lands ekonomiska ställning bör man inte bara studera dess skulder utan även dess tillgångar. Om tillgångarna är större än skulderna har staten en positiv nettoförmögenhet och om skulderna är större än tillgångarna har den en nettoskuld.

Statsskulden i siffror

Här hittar du statistik om statsskuldens storlek, sammansättning och utveckling.

Statistik om Sveriges statsskuld