Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om krav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut.

Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

Kravet benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum requirement for own funds and eligible liabilities.

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar.

Riksgäldens MREL-policy

MREL-kravet beräknas med utgångspunkt i institutens kapitalkrav och består av ett riskvägt och ett icke riskvägt krav. Både det riskvägda och icke riskvägda kravet utgörs av summan av ett förlustabsorberingsbelopp och ett återkapitaliseringsbelopp. Återkapitaliseringsbeloppets storlek är beroende av hur institutet ska hanteras i händelse av kris. För institut som bedöms kunna hanteras genom konkurs eller likvidation sätts återkapitaliseringsbeloppet till noll.

Kravet får uppfyllas med kapital och vissa typer av skulder, så kallade kvalificerade skulder. Riksgälden beslutar om nivån på MREL samt hur stor del av kravet som ska uppfyllas med så kallade efterställda kvalificerade skulder.

Svenska institut har varit föremål för MREL-krav sedan 2018 (se även nedan för länk till Riksgäldens rapporter över hur instituten lever upp till kraven). Vissa förändringar i Riksgäldens tillämpning har skett som ett resultat av de ändringar i lagen (2015:1016) om resolution som trädde i kraft den 1 juli 2021. I den här policyn och tillhörande beslutspromemoria kan du läsa mer om Riksgäldens gällande metod för hur MREL ska tillämpas.

MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Beslutspromemoria

Bestämmelser om godkännanden av återköp av kvalificerade skulder

Banker och institut som omfattas av MREL-kravet ska erhålla förhandstillstånd från Riksgälden för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång. I dokumentet nedan framgår vad en sådan ansökan till Riksgälden ska innehålla och övrig relaterad information.

PM: Återköp av kvalificerade skulder

Att en kvalificerad skuld bara får återköpas efter tillstånd från Riksgälden bör framgå av emissionsdokumentationen

Enligt Riksgälden innebär inte villkoren i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (tillsynsförordningen) att skulder ska diskvalificeras från att utgöra en kvalificerad skuld endast av det skälet att emissionsdokumentationen (prospektet) saknar information om att den emitterade skulden bara får återköpas efter tillstånd från Riksgälden (under förutsättning att skulden i övrigt uppfyller de villkor som framgår av artikel 72 b i tillsynsförordningen). Däremot bör företagen, i linje med vad som uttrycks i ”EBA MREL-monitoring report”, sida 27-29, som praxis inkludera sådan information i emissionsdokumentationen.

Underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder

Av 5 kap. 2 § lagen om resolution framgår att avtal som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder, och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland, ska innehålla villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Om det inte är möjligt att ta in ett sådant villkor i ett avtal som avser vissa nedskrivningsbara skulder, ska enligt 5 kap. 3 a § lagen om resolution en underrättelse skickas till Riksgälden.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527 specificerar under vilka förutsättningar det av rättslig eller annan anledning inte skulle vara möjligt att införa ett sådant avtalsvillkor samt de villkor som gäller för resolutionsmyndighetens eventuella krav på införande av avtalsvillkoret. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751 anges vilka uppgifter som ska ingå i underrättelsen till resolutionsmyndigheten.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751

Vilka skulder omfattas av underrättelsen?

Underrättelseskyldigheten och möjligheten till undantag omfattar oprioriterade skulder enligt 18 § första stycket första meningen förmånsrättslagen (1970:979) samt vissa nedskrivningsbara skulder som har bättre prioritet enligt förmånsrättsordningen. Obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser utan säkerhet samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld utan säkerhet omfattas dock inte av möjligheten till undantag. Därtill ska någon av förutsättningarna som framgår av kommissionens delegerade förordning vara uppfyllda. 

Underrättelse ska göras löpande men kan om möjligt skickas in kvartalsvis

Skyldigheten att underrätta Riksgälden uppstår i samband med att institutet fastställer att det i ett avtal som avser en skuld (enligt ovan) inte är möjligt att ta in ett villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Underrättelse ska göras löpande men kan, om möjligt, skickas kvartalsvis i samband med institutets fastställelse. Underrättelse som skickas kvartalsvis kan då komma in i samband med den kvartalsvisa rapporteringen av uppfyllandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Kravet på underrättelse gäller för aktuella skulder som uppkommit efter att förordningarna ovan trätt ikraft, det vill säga från och med den 25 oktober 2021.

Riksgälden ger besked om ett eventuellt krav på villkoret inom tre månader

Om Riksgälden bedömer att det är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksgälden inom tre månader från den dag då institutet kommit in med en komplett underrättelse kräva det. Om underrättelsen är komplicerad, får Riksgälden till och med den 6 oktober 2022 förlänga tidsfristen med sex månader. Därefter får tidsfristen förlängas med tre månader.

Använd Riksgäldens mall

Eventuella underrättelser ska utformas i enlighet med ovan förordningar i mallen nedan.

Riksgälden har i nuläget inte angivit kategorier av skulder för vilka instituten får fastställa att det inte är möjligt att införa villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Detta innebär att mall N01.01 ska användas för att underrätta om avtal/instrument på individuell basis.

Mall: underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder

Excelmallen ska skickas med säker e-post till resolution@riksgalden.se. Vid frågor om Riksgäldens säkra e-post, vänligen mejla resolution@riksgalden.se.

Svensk insolvensranking

Riksgälden har sammanställt information om rangordning av poster i svenska insolvensförfaranden. Redogörelsen är publicerad i enlighet med artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763.

Redogörelse av svensk insolvensranking

Rapportering för kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

Varje kvartal hämtar Riksgälden in information via Finansinspektionen för att övervaka att MREL-kraven efterlevs. 

Information till banker och institut som ska rapportera in uppgifter

Kvartalsvis uppföljning

Riksgälden publicerar fyra gånger om året en uppföljning över hur de systemviktiga bankerna och instituten lever upp till MREL-kraven.

Till rapporterna om MREL-uppfyllnad