Vår utlåning

Riksgälden ger lån åt främst infrastrukturella projekt efter beslut av riksdag och regering. Lån kan också ges till andra verksamheter som exempelvis bedöms som samhällsviktiga eller för att mildra en ekonomisk kris.

Ibland uppstår situationer där banker och andra finansiärer av olika skäl inte vill låna till verksamheter som riksdag och regering anser fyller ett viktigt allmänintresse. Det kan exempelvis handla om stora infrastrukturprojekt eller andra investeringar av betydelse för samhället. I sådana fall kan riksdag och regering ge Riksgälden i uppdrag att ge lån. Det sker efter en grundlig analys och på affärsmässiga grunder.

Riksgäldens utlåning till företag och länder 2020-09-30

Garantis utåning i miljarder kronor - Diagram beskrivande delar i utlåning: A-train: 0,8 mdkr, Svedab 5,2 mdkr, Svea Exportkredit 10, Övriga 0,3 mdkr

En stor del av vår utlåning finansierar infrastrukturprojekt såsom Arlandabanan och landanslutningarna till Öresundsbron.

Arlandabanan mellan Stockholm och Arlanda flygplats har byggts och drivs av det privata bolaget A-Train AB. Järnvägen är delvis finansierad genom ett royaltylån från oss.

De svenska landanslutningarna till Öresundsbron finansieras genom lån från oss till det svenska moderbolaget, Svedab. Detta skiljer sig från finansieringen av själva bron som sker genom lån med statliga garantier på de internationella kreditmarknaderna.

Återbetalningarna från A-Train baseras på bolagets vinster. Lånet till Svedab ska amorteras i takt med att Öresundsbro Konsortiet lämnar utdelning till sina ägarbolag.

A-Train

På regeringens uppdrag ställde Riksgälden 1995 ut ett villkorat lån på 1 miljard kronor till det privata bolaget A-Train AB.

Lånet var en del i det samverkansprojekt mellan staten och det privata näringslivet som genomfördes för att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. Järnvägen knyter Arlanda flygplats till det statliga järnvägsnätet.

A-Train AB fick vid projektets färdigställande en 45-årig nyttjanderätt till Arlandabanan för att finansiera sin investering. Lånet är utformat så att de totala återbetalningarna till staten som helhet från A-Train AB kan bli både högre eller lägre än lånets storlek. Både storleken och tidpunkten för återbetalningen beror på A-Trains ekonomiska resultat och hur stora utdelningar de gör till sina ägare.

En annan statlig aktör som har en roll i Arlandabanan är det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB. Arlandabanan Infrastructure AB äger och förvaltar Arlandabanan. Vi har hand om en likviditets- och kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB.

Svedab

Riksgälden har som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gett ett lån till det statliga bolaget Svedab.

Då Öresundsbron byggdes i slutet av 1990-talet behövde landanslutningar till bron anläggas både på den svenska och danska sidan. I Sverige fick det statliga bolaget Svedab ansvaret för att anlägga motorväg och järnväg som anslöt bron till det svenska trafiknätet. På den danska sidan utförde det statliga bolaget A/S Øresund motsvarande arbete. Svedab och A/S Øresund bildade och äger även Öresundsbro Konsortiet, som har finansierat och byggt Öresundsbron. Ägarbolagen har rätt till de utdelningar konsortiet förväntas ge i framtiden.

För att finansiera landanslutningarna fick Svedab enligt regeringsbeslut ett lån hos Riksgälden. Lånet löper tills att Öresundsbro Konsortiet gett tillräckligt mycket utdelning till sina ägare för att Svedab ska kunna återbetala sitt lån hos oss. Lånet uppgick per den sista december 2018 till nästan 5 miljarder kronor. Svedab kommer enligt de senaste prognoserna ha återbetalat lånet cirka år 2040.

Svedab står för Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB.

Till Svedabs webbplats

Sverige ger ibland lån direkt till enskilda länder. Riksgälden har tidigare hanterat lån från Sverige till Island respektive Irland, vilka båda återbetalades innan lånens ordinarie förfallodatum, samt en låneram till Lettland som landet inte utnyttjade.

Riksgälden hanterar lån till andra länder på uppdrag av regeringen, efter det att riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om lånen.

Lån till Irland

I maj 2012 signerade Sverige och Irland avtal om ett lån på högst 600 miljoner euro. Regeringen beslutade om utlåningen efter bemyndigande av riksdagen och gav Riksgälden i uppdrag att betala ut och handlägga lånet.

Sveriges lån till Irland gavs under villkor att landet följde det program som Internationella valutafonden och EU satt upp i samband med sin stödutlåning till Irland. Även Storbritannien och Danmark lånar ut pengar till Irland under förutsättning att landet följer stödprogrammet.

Lån i fyra delar

Lånet till Irland betalades ut i fyra delar om 150 miljoner euro vardera. I juni 2012 betalade Riksgälden ut 150 miljoner euro av lånet. I november gjorde vi en andra utbetalning om 150 miljoner euro. I juni och november 2013 betalade vi ut de tredje och fjärde delarna av lånet. Utbetalningarna gjordes efter att Internationella valutafonden och EU godkänt översynerna av Irlands stödprogram.

Lånet från Sverige uppgick till 600 miljoner euro och skulle vara helt återbetalt år 2022.

Återbetalning i förtid

I december 2017 gjorde Irland en förtida återbetalning och löste därmed lånet efter att landet haft en positiv ekonomisk utveckling och då även kunde dra nytta av det fördelaktiga ränteläget.

Lån till Island

I slutet av 2009 betalade vi ut den första delen av ett lån till Island. Riksdagen hade i början av samma år bemyndigat regeringen att besluta om lånet. Lånet var ett tillägg till Internationella valutafondens samordnade insatser för att stötta den isländska ekonomin.

Lånet från Sverige gavs tillsammans med lån från Norge, Danmark och Finland. Utbetalningar av lånen från de nordiska länderna fick göras på villkor att Island uppfyllde de krav som Internationella valutafonden satt upp i sitt låneprogram. Även Färöarna och Polen ställde upp med lån till Island.

I juli 2014 löste Island sina lån från Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Lån i fyra delar

Låneavtalet mellan den svenska och den isländska staten om 495 miljoner euro undertecknades i juli 2009. Riksgälden fick i uppdrag att ställa ut och handlägga lånet som skulle betalas ut i fyra delar. Enligt det ursprungliga avtalet kunde Island begära utbetalning av lånet till och med slutet av 2010. I augusti 2011 enades parterna om att förlänga tillgänglighetsperioden till slutet av 2011. I december 2011 hade vi betalat ut hela lånebeloppet. Lånet skulle vara helt återbetalt i slutet av 2021.

Återbetalning i förtid

Under första delen av 2012 gjorde Island två förtida återbetalningar om 102 respektive 188 miljoner euro på lånet från Sverige. Island löste sedan den återstående delen av lånet i juli 2014 efter att ha gjort en lyckad större emission av statsobligationer i euro. Samtidigt löste Island också lånen från Norge, Danmark och Finland.

Lån till Lettland

De nordiska länderna och Estland förband sig att under 2010 gemensamt bidra med lån till Lettland om sammanlagt 1,9 miljarder euro. Sveriges del av lånet omfattade högst 720 miljoner euro. Då avtalet löpte ut i december 2011 hade Lettland inte utnyttjat något av lånet.

Regeringen har sedan 2002 ett bemyndigande från riksdagen att ge Riksgälden i uppdrag att ingå avtal med två bolag avseende medfinansiering av civila flygindustriprojekt.

Bolagen är Saab AB och GKN Aerospace Sweden AB, tidigare Volvo Aero Corporation, som deltar i olika utvecklingsprojekt inom den civila flygindustrin.

Riksgälden har gett tre så kallade royaltylån till GKN. Lånen delfinansierade forskning och utveckling av komponenter till flygmotorerna Trent 900, Trent XWB och GEnx. Trentmotorerna byggs av Rolls Royce och sitter på Airbus A380 respektive A350 XWB. GEnx byggs av General Electric och sitter på Boeing 747 och 787.

Lånet till Saab delfinansierade bolagets utveckling av vingbalkar till Airbus A380.

Återbetalning i form av royalty

Royaltylånen fungerar på så sätt att Saab och GKN betalar royalty (en procentsats) till Riksgälden på sina intäkter från försäljningen av vingbalkar respektive motorer. De betalar ingen fast ränta eller amortering.

Royaltyn ska återbetala Riksgäldens delfinansiering av forsknings- och utvecklingsprojekten. Den ska också täcka kostnaderna för upplåning och administration och kompensera för den risk som delfinansieringen innebär.

Regeringen har valt att subventionera den royaltysats Riksgälden erbjudit Saab och GKN. En del av kostnaden för lånen betalas därför med medel från statsbudgeten.

Riksgälden har betalat ut totalt 766 miljoner kronor i royaltylån. Lånen förväntas generera intäkter till staten i 20 till 50 år framöver.

Finanskrisen hösten 2008 gjorde det svårt för svenska exportföretag att få lån med långa löptider. De är en förutsättning för många exportaffärer. Riksdagen beslutade därför att utöka tillgången på exportfinansiering.

En del i åtgärdspaketet är vårt uppdrag att ställa ut en låneram till Svensk Exportkredit. Under år 2019 får låneramen uppgå till högst 125 miljarder kronor, och användas för utlåning inom det befintliga systemet för statsstödda krediter, det så kallade CIRR-systemet.

Under åren 2009 till och med 2013 omfattade uppdraget en låneram om 100 miljoner kronor till Svensk Exportkredit. Låneramen fick då användas både för kommersiell exportfinansiering och till utlåning inom det befintliga systemet för statsstödda krediter. Svensk Exportkredit har hittills inte utnyttjat låneramen.

Riksgälden får ibland i uppdrag att ge lån till statligt drivna verksamheter, såsom muséer och andra kulturinstitutioner.

Nordiska museet

Riksgälden beviljade den 22 december 2004 ett lån för finansiering av en ombyggnad av Stiftelsen Nordiska museets entré. Lånet uppgick till 15 miljoner kronor och slutamorterades den 19 december 2015. Den 1 oktober 2015 fattade regeringen beslut om att utöka befintlig låneram till 20 miljoner kronor med en löptid om högst 15 år för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning av arkivet.

Kungliga Operan

Riksgälden fick 2017 i uppdrag av regeringen att tillhandhålla en låneram om maximalt 120 miljoner kronor åt Kungliga Operan AB, för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier. Låneramen höjdes till 126 miljoner under 2018 och ett lån om 100 miljoner betalades ut.

Kungliga Dramatiska Teatern

2018 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att tillhandhålla en låneram om maximalt 70 miljoner kronor åt Kungliga Dramatiska teatern AB, för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier. Låneavtalet undertecknades 2018 och en lånetranch om 25 miljoner betalades ut samma år.