Auktioner – så går det till

Riksgälden säljer statspapper i regelbundna auktioner utifrån en plan som vi kommunicerar i förväg. Här beskrivs hur auktionerna går till, hur tilldelningen görs och hur priset (räntan) sätts.

Riksgälden strävar efter en öppen och tydlig process för emissionerna av statspapper. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som publiceras tre gånger om året, kommunicerar vi vår plan för auktionerna framåt.

Villkor för varje auktion publiceras en vecka i förväg.

Inför varje auktion beslutas vilken löptid som ska emitteras. Detta beslut baseras på en intern, mer detaljerad låneplan. Återförsäljare och investerare kan lämna synpunkter inför besluten, men normalt följer vi den interna låneplanen.

Riksgälden kan använda auktioner även för byten och återköp av obligationer.

Bud i form av ränta läggs elektroniskt

Bud i auktionerna uttrycks i ränta och läggs elektroniskt via Bloombergs auktionssystem. Det är bara Riksgäldens återförsäljare som får lägga bud i auktionerna.

Budgivarna betalar det pris de bjudit

Tilldelning görs enligt multiprismetoden. Det betyder att de budgivare som bjudit högst pris, det vill säga lägst ränta, får tilldelning till den ränta de lagt. När auktionen stänger rangordnas buden från lägsta till högsta ränta.

Riksgälden tilldelar normalt så många bud att den annonserade auktionsvolymen emitteras. De bud som på marginalen har samma ränta som den högsta som accepterats skärs ner procentuellt, så att den tilldelade volymen inte överstiger den volym vi vill sälja.

De återförsäljare som är angelägna om att köpa de statspapper som ges ut lägger bud i linje med eller under de räntor som noteras på marknaden. Om efterfrågan är stark kan konkurrensen innebära att en auktion görs till något lägre räntenivå och vice versa.

Resultatet publiceras när auktionen stängt

Resultatet av en auktion publiceras här på webbplatsen cirka tre minuter efter att den stängt, vanligtvis kl. 11.03 på auktionsdagen. Vid byten kan publiceringen ske något senare.

Inget krav att emittera hela volymen

Riksgälden har inte något åtagande att i varje situation emittera hela den annonserade volymen. Vi kan därmed förkasta bud om de bedöms vara onödigt dyra för staten. Detta kan bli aktuellt om ett bud avviker från vad som kan bedömas som marknadsmässigt motiverat.

Det bör poängteras att vi inte har någon mekanisk regel för när ett bud förkastas. På en volatil och osäker marknad kan vi acceptera större avvikelser från indikativa marknadspriser. Vid stor spridning av buden i en i övrigt stabil marknad och vid liten budvolym kan det finnas skäl att vara mer restriktiv.

Inget åtagande att låna till indikativa räntor

Det kan uppstå situationer då inte heller de räntor som indikeras av marknadsaktörerna kan ligga till grund för tilldelningsbesluten vid auktionerna. Om de indikativa räntorna utvecklas på ett sätt som bedöms som orimligt i förhållande till andra marknader och den fundamentala ekonomiska utvecklingen, förbehåller vi oss rätten att ensidigt sätta räntan i auktionerna.

Det bör betonas att detta rör sig om undantagsfall som exempelvis vid misstanke om marknadsmanipulation eller om de indikativa räntorna inte baseras på några faktiska marknadsintressen eller marknadsaktiviteter.