Stöd till enskilda institut – Carnegie

Riksgälden och Alecta träffade den 30 november 2011 en överenskommelse som avslutade rättstvisterna runt Carnegie.

Det betyder att statens stöd till Carnegie för att trygga den finansiella stabiliteten hösten 2008 i sin helhet kommer att betalas tillbaks till staten. Dessutom blir det ett överskott till skattebetalarna på mellan 150 och 400 miljoner kronor.

Överenskommelsen bygger på att D. Carnegie medger Riksgäldens talan i tingsrätten och ger upp sina krav på drygt 8 miljarder kronor.

Det står också klart att D. Carnegies aktieägare inte får någon ersättning från tvisterna med staten.

Riksgälden betalar 90 miljoner kronor till Alecta som är D. Carnegies största fordringsägare. Beloppet motsvarar halva summan minus rättegångskostnaderna som Riksgälden skulle betala enligt utslaget i Prövningsnämnden tidigare i år. Alecta ska betala de fordringsägare som står före i prioritetsordning hos D. Carnegie.

Efter överenskommelsen som avslutar Carnegietvisterna har inte heller Riksgälden några krav på D. Carnegie.

Prövningsnämnden ger Riksgälden rätt i Carnegietvist

Prövningsnämnden fattade beslut i tvisten mellan D. Carnegie & Co och Riksgälden gällande värdering på aktierna i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen Holding den 3 oktober 2011. Beslutet innebär att Prövningsnämnden har fastställt att det var rätt att göra en värdering av Carnegie Investment Bank utan tillstånd att bedriva bank- och värdepappersrörelse, så som Riksgälden hävdat. Prövningsnämnden fastställde värdet till sammanlagt 2,6 miljarder kronor. D. Carnegie & Co hade yrkat på en värdering som skulle vara ytterligare 5 miljarder kronor högre.

D. Carnegie & Co har nu en fordran på Riksgälden om 230 miljoner kronor. Riksgälden har samtidigt en motfordran på D. Carnegie & Co på drygt 400 miljoner kronor.

Riksgälden fick också rätt till full ersättning för sina rättegångskostnader om drygt 16 miljoner kronor.

Överskott för skattebetalarna

Försäljningen av Carnegie Investment Bank och Max Matthiesen Holding kommer, inklusive vinstdelningsarrangemang, att ge mellan 300 och 500 miljoner kronor. Det betyder att slutresultatet av Carnegiehanteringen blir ett överskott för skattebetalarna.

Det var den 10 november 2008 som Riksgälden tog över Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen i enlighet med ett pantavtal. Avtalet slöts när Riksgälden gav ett stödlån till Carnegie, enligt lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Övertagandet gjordes sedan Finansinspektionen dragit in tillståndet för Carnegie Investment Bank att bedriva bank- och värdepappersrörelse. Övertagandet gjordes för att värna stabiliteten i det finansiella systemet.

Riksgälden lät externa konsultbolag värdera Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen, i enlighet med pantavtalet. När det gäller Carnegie Investment Bank beaktades att banken vid övertagandet var utan tillstånd och det är dessa värderingar som nu har överprövats.

Prövningsnämndens beslut är slutgiltigt och går inte att överklaga.

Övertagandet av Carnegie

Riksgälden tog i november 2008 över Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Syftet var att värna stabiliteten i det finansiella systemet och rädda värdet på statens pant för det stödlån som Carnegie fått. Den 11 februari 2009 tecknade vi ett avtal om att sälja bolagen till Altor Fund III och Bure Equity AB. Affären blev klar den 19 maj.

Den 10 november 2008 tog vi över aktierna i Carnegie och Max Matthiessen. Aktierna låg som pant för ett stödlån som vi, efter beslut av regeringen, gett Carnegie. Stödlånet ersatte det lån som Riksbanken tidigare gett bolaget sedan det drabbats av likviditetsproblem. Syftet med lånet var att värna den finansiella stabiliteten.

Beslutet att ta över panten fattades för att minimera kostnaderna för staten. Carnegie hade vid övertagandet förlorat tillstånden att driva bank- och värdepappersverksamhet. I och med att vi övertog aktierna beslutade Finansinspektionen att ge tillbaka tillstånden. Om vi inte hade övertagit aktierna skulle bankens rörelse ha avvecklats, vilket hade lett till en snabb värdeminskning och förluster för skattebetalarna.

Försäljningen av Carnegie och Max Matthiessen

Statens avsikt vid övertagandet var att gå in som ansvarsfull ägare till Carnegie och Max Matthiessen, men utan ambition att kvarstå på längre sikt. Vårt mål var att sälja bolagen på affärsmässiga villkor till köpare som godkänns av Finansinspektionen.

Försäljningen till Altor och Bure är värd minst 2 275 miljoner kronor inklusive en amortering av vårt lån till Carnegie och en utdelning från Max Matthiessen. Utöver detta får staten del av framtida återbetalningar av vissa lån som Carnegie gett. Vi bedömer att de sammanlagda försäljnings-inkomsterna kommer att täcka stödlånet och kostnaderna för affären. 

För dig som vill veta mer

Följande dokument beskriver tvisten, kronologi över händelser, inlagor från sakkunniga med mera:

Carnegieprocessen beskrivning

Tidslinje 1 (Carnegietvisterna – kronologi över händelser)

Noter till tidslinje 1 (Carnegietvisterna – kronologi över händelser)

Tidslinje 2 (Carnegietvisterna – händelser 10 november 2008)

Tidslinje 3 (Carnegietvisterna – två rättsprocesser)

Rättsutlåtande av f.d. justitierådet Torkel Gregow (inhämtat av DCCo)

Rättsutlåtande av professor Mikael Möller (inhämtat av Riksgälden)

Rättsutlåtande av f.d. justitierådet Johan Munck (inhämtat av Riksgälden)

Detta är Prövningsnämnden

E-postväxling mars-april 2010 om förlikning

Sammanställning av händelseförlopp

Avtal om pantsättning