Resolution – hantering av banker i kris

Riksgälden kan ta kontroll över en krisande bank eller institut för att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Detta förfarande kallas resolution. Staten kan på detta sätt agera snabbt och kraftfullt för att hantera en finansiell kris utan att skattemedel sätts på spel.

År 2016 fick Riksgälden ansvar för att tillämpa resolutionsregelverket, som har sitt ursprung i EU:s så kallade krishanteringsdirektiv. Regelverket används i alla EU-länder och togs fram baserat på lärdomarna från den globala finanskrisen som inträffade 2008-2009. Krisen innebar stora kostnader för samhället. Syftet med regelverket för resolution är att upprätthålla stabiliteten och att på olika sätt minimera kostnaderna för en framtida kris.

Staten tar kontrollen

Nu kan en bank i kris hanteras på ett mer ordnat sätt än tidigare genom att staten – Riksgälden – försätter banken i resolution. Det innebär bland annat att bankens aktie- och fordringsägare får stå för kostnaderna för krishanteringen. Staten ska alltså inte längre rädda banker med skattemedel. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår, hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.

Resolution bidrar också till att minska risken för att en kris över huvud taget ska uppstå, bland annat eftersom långivarna kommer bli mer försiktiga när de lånar ut till banker som tar hög risk.

Skattebetalarna ska inte behöva stå för notan om det inträffar en bankkris.

Resolution förutsätter planering och förberedelser

Riksgälden, i sin roll som Sveriges resolutionsmyndighet, bedömer varje år vilka banker eller institut som är systemviktiga eller icke systemviktiga, det vill säga vilken betydelse de har för det finansiella systemet. Resolution tillämpas bara för systemviktiga banker och institut. Övriga institut kan försättas i konkurs eller hanteras genom likvidation, eftersom de inte bedöms ha någon större påverkan på andra delar av det finansiella systemet om de skulle gå omkull. I nuläget räknas nio banker som systemviktiga i Sverige.

Varje år tar Riksgälden fram planer för hur varje enskild bank och institut ska hanteras i händelse av en finansiell kris.

Läs mer om planering inför resolution

Insättningsgarantin gäller alltid

Insättningsgarantin gäller oavsett hur ett krisdrabbat institut hanteras. Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution. Riksgäldens uppdrag omfattar allt från att informera om insättningsgarantin till att betala ut ersättning om det blir aktuellt.

Läs mer om insättningsgarantin

Fördjupa dig i vår rapport om finansiell krishantering

I den här rapporten beskriver vi hur resolution fungerar och hur Riksgälden jobbar för finansiell stabilitet.

Rapport: Finansiell krishantering – Riksgäldens arbete för den finansiella stabiliteten

Delat ansvar för finansiell stabilitet i Sverige

I Sverige ansvarar Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden tillsammans för att hålla det finansiella systemet stabilt. Myndigheterna har olika roller och ansvar men samspelet mellan dem är centralt, både i det förebyggande arbetet och i krishantering.

Det finns också ett finansiellt stabilitetsråd som har upprättats för att främja samverkan kring frågor som rör finansiell stabilitet. Där möts regelbundet företrädare för regeringen och myndigheterna för att diskutera stabilitetsläget och behov av förebyggande åtgärder för att motverka finansiella kriser.