Årets beslut om resolutionsplaner och MREL

Pressmeddelande 19 december 2022

Riksgälden har fattat årets beslut om resolutionsplaner och krav på kapitalbas och kvalificerade skulder, så kallade MREL-krav. Riksgälden konstaterar att de flesta banker är på god väg att uppfylla de slutliga MREL-kraven som gäller från och med 2024, men att vissa banker behöver öka takten för att förbättra sin resolutionsbarhet inom andra områden.

Riksgälden bedömer, i likhet med tidigare år, att nio svenska banker är systemviktiga och behöver därför hanteras genom resolution i händelse av kris.

MREL-kraven för de systemviktiga bankerna syftar till att täcka förluster och återställa kapitalbasen i händelse av kris. Kraven bestäms utifrån bankernas kapitalkrav och består av ett riskvägt och ett icke riskvägt krav. Kraven fasas in och ska uppfyllas i sin helhet senast den 1 januari 2024.

Riksgälden kommer under 2023 göra en sedan tidigare planerad fördjupad översyn av hur Svensk Exportkredit bör hanteras vid en kris och har med anledning av detta beslutat att inte höja Svensk Exportkredits MREL-krav under infasningsperioden. Översynen görs för att säkerställa att resolutionsplan och krav är anpassade utifrån Svensk Exportkredits särskilda verksamhet och uppdrag och kommer beakta den skrivelse som institutet inkommit med rörande hanteringen av institutet i resolution. Översynen kan komma att resultera i nytt beslut om MREL och resolutionsplan.

Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna
(uppdaterad juli 2023) 

Bankerna ska leva upp till EBA:s nya riktlinjer

I årets resolutionsplaner har Riksgälden följt upp bankernas arbete med att nå efterlevnad av Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer för förbättring av möjlighet till resolution för institut och resolutionsmyndigheter (EBA/GL/2022/01). Riktlinjerna ställer bland annat krav på bankerna att kunna upprätthålla sina kritiska verksamheter i resolution och stödja de värderingar som behöver tas fram i samband med resolution.

Riktlinjerna träder i kraft den 1 januari 2024. Från och med denna tidpunkt kommer riktlinjerna vara en central beståndsdel i Riksgäldens bedömning av bankernas resolutionsbarhet. Det innebär att bristande efterlevnad av riktlinjerna kan vara grund för Riksgälden att bedöma att det finns väsentliga hinder mot resolution. Ett antal banker ligger efter i arbetet med att nå efterlevnad av riktlinjerna. Dessa banker behöver därmed öka arbetstakten för att efterleva riktlinjerna när de träder i kraft. 

De flesta banker bedöms inte vara systemviktiga

Merparten av de banker som omfattas av Riksgäldens resolutionsplanering bedöms inte vara systemviktiga. Riksgälden planerar därmed att dessa kan avvecklas genom konkurs eller likvidation om de fallerar. För företagen i denna kategori har Riksgälden fattat beslut om så kallade förenklade resolutionsplaner och om MREL som inte överstiger kapitalkraven (i denna grupp ingår även värdepappersbolag).

Insättningsgarantin gäller alltid

Oavsett hur en bank hanteras i kris gäller insättningsgarantin. Det innebär att insättares pengar är skyddade upp till ett belopp om 1 050 000 kronor per insättare och institut.

Kontakt

Presstjänsten, 08 613 4701