På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 36,9 miljarder kronor i maj, vilket också var Riksgäldens prognos. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat men samtidigt var utbetalningarna högre.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 24,9 miljarder kronor. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat samtidigt som Riksgäldens nettoutlåning var lägre.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 9,2 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,1 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till stor del av att inbetalningar av skatt som skulle ha skett i februari istället genomfördes i mars,...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 47,3 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 53,1 miljarder kronor. Att överskottet blev lägre än förväntat förklaras av försenade inbetalningar på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 7,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 10,6 miljarder kronor.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Riksgäldens prognos från oktober var ett underskott på 256 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 40,4 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 20,5 miljarder kronor. Skillnaden beror på lägre utgifter och högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 36,0 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 45,6 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 13,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 37,6 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har använts i väntad omfattning.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 19,8 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett underskott på 26,7 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har nyttjats i väntad omfattning.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,4 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 58,7 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 56,5 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 70,5 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat och utbetalningar av permitteringsstöd. En återbetalning av lån från Riksbanken motverkade...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 42,1 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på att lån i utländsk valuta till Riksbanken refinansierats tidigare än beräknat samt utlåning till Svensk Exportkredit AB....
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till utvecklingen.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,0 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,3 miljarder kronor. Ett lägre primärt saldo än prognos motverkades av lägre nettoutlåning till myndigheter.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 30,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning än beräknat.