På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 56,5 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 70,5 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat och utbetalningar av permitteringsstöd. En återbetalning av lån från Riksbanken motverkade...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 42,1 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på att lån i utländsk valuta till Riksbanken refinansierats tidigare än beräknat samt utlåning till Svensk Exportkredit AB....
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till utvecklingen.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,0 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,3 miljarder kronor. Ett lägre primärt saldo än prognos motverkades av lägre nettoutlåning till myndigheter.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 30,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,6 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 5,0 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 28,2 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett överskott på 34,6 miljarder kronor. Överskottet i juli beror till stor del på att Riksbanken, som planerat, återbetalade lån i utländsk valuta motsvarande 22,8 miljarder kronor till...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 24,8 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 25,5 miljarder kronor. Utfallet var därmed ungefär i linje med prognosen
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 64,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 40,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att Riksbanken återbetalat valutalån som de lånat av Riksgälden.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 2,6 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett överskott på 1,5 miljarder kronor. Skillnaden kan främst förklaras av lägre skatteinkomster än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 12,0 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 7,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre utlåning till Riksbanken.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 41,1 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 48,0 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av tillfälligt högre utlåning till Riksbanken. Samtidigt blev det primära saldot högre än beräknat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 8,3 miljarder kronor. Ett högre primärt saldo än prognos motverkades av högre nettoutlåning till myndigheter och högre räntor på statsskulden.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 80,0 miljarder kronor för 2018. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 95,8 miljarder kronor. Skillnaden förklaras till större delen av lägre skatteinkomster och högre nettoutlåning till myndigheter än i prognosen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 15,6 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 24,8 miljarder kronor. Det lägre saldot förklaras av högre utgifter och högre nettoutlåning till myndigheterna.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 3,1 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 10,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre skatteinkomster än beräknat.