Överskott för staten i februari 2025

Pressmeddelande 7 mars 2025

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 74,0 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 60,9 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror främst på högre skatteinkomster än väntat.

Det primära saldot var 20 miljarder kronor starkare än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 15 miljarder kronor högre än beräknat. Det var främst inbetalningar av kompletterande skatt som var högre än väntat. Utgifterna för flera statliga myndigheter var lägre än väntat, vilket också bidrog till ett starkare primärsaldo.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var cirka 7 miljarder kronor högre än prognos. Denna avvikelse motverkade det starka primärsaldot och berodde främst på lägre inlåning än väntat från Pensionsmyndigheten och EU.

Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos.

För tolvmånadersperioden till och med februari 2025 visade statens betalningar ett underskott på 93 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 110 miljarder kronor i slutet av februari.

Utfallet för mars 2025 publiceras den 7 april 2025 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 22 maj 2025.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 Utfall Prognos DifferensAck. diff. [2]Utfall 12-mån

Budgetsaldo

73 970

60 891

13 079

-4 727

-92 561

Nettolånebehov [1]

-73 970

-60 891

-13 079

4 727

92 561

Primärt saldo [3]

-81 096

-61 564

-19 532

-2 189

64 168

Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]

6 045

-517

6 562

8 250

6 897

Räntor på statsskulden

1 081

1 190

-109

-1 334

21 496

  - Ränta på lån i svenska kronor

1 285

992

294

-120

19 113

  - Ränta på lån i utländsk valuta

49

59

-11

259

3 016

  - Realiserade valutakursdifferenser

-253

139

-392

-1 472

-632

[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld februari 2025

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 november 2024: Statsupplåning prognos och analys 2024:3.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja