Ersättningsansvar vid radiologiska olyckor

Radiologiska skador till följd av olycka

Med radiologisk olycka avses händelser som orsakar en skada till följd av joniserande strålning från en kärnteknisk anläggning eller till följd av radioaktiva egenskaper hos kärnämne eller kärnavfall. Vad som avses med en radiologisk skada regleras av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (LRO):

• en personskada eller sakskada,
• en ekonomisk förlust som är en direkt följd av en personskada eller sakskada,
• en inkomstförlust som inte omfattas av ovan, men till följd av en betydande försämring av miljön har orsakats av en skada på ett ekonomiskt intresse som är direkt knutet till miljön, och
• en kostnad för att återställa miljön eller kompensera för förlorade miljövärden, om det är en miljöskada som inte är obetydlig och den eller de åtgärder som kostnaden avser har godkänts som rimliga av den myndighet som regeringen bestämmer.

Med radiologisk skada avses också en kostnad för att, efter en radiologisk olycka eller vid en allvarlig och överhängande fara för en sådan olycka, vidta rimliga åtgärder för att förebygga en skada som avses ovan och en skada till följd av sådana förebyggande åtgärder.

Ersättningsansvar för radiologiska olyckor

LRO reglerar ansvaret för en innehavare av en kärnteknisk anläggning (anläggningshavare). En kärnteknisk anläggning kan utgöras dels av kärnkraftsreaktorer och dels andra typer av anläggningar som kräver ett kärntekniskt tillstånd.

Anläggningshavaren har ett strikt och obegränsat skadeståndsansvar för radiologiska skador. I första hand har en anläggningshavare skyldighet att garantera ersättning upp till ett visst ansvarsbelopp. Ansvarsbeloppet varierar beroende på typen av anläggning, men kan vara som högst 1 200 miljoner euro. I andra hand ska staten tillhandahålla medel upp till detta belopp. När det beloppet inte räcker till ersättning till de skadelidande efter en radiologisk olycka är samtliga konventionsstater skyldiga att skjuta till ytterligare 300 miljoner euro.

Anläggningshavarens ersättningsansvar

En anläggningsinnehavare ska i den utsträckning det är möjligt ha en ansvarsförsäkring för att täcka sitt ersättningsansvar i händelse av en olycka som leder till radiologiska skador. Om försäkringen inte täcker hela anläggningsinnehavarens ansvar (se nedan) eller vissa radiologiska skador behöver även en kompletterande säkerhet ställas. En säkerhet får inte utgöras av en fastighet som det bedrivs kärnteknisk verksamhet på och ska - ensam eller tillsammans med andra säkerheter - vara betryggande för sitt ändamål.

Nedan framgår ansvarsbeloppen för olika anläggningar:

• 1 200 miljoner euro för en anläggningshavare med en kärnkraftsreaktor i drift
• 700 miljoner euro för en anläggningshavare utan en kärnkraftsreaktor i drift. Detta omfattar även transporter. 

Anläggningshavare som inte har en kärnreaktor i drift kan ansöka om ett lägre ansvarsbelopp till Strålsäkerhetsmyndigheten som bereder ansökan till regeringen som är beslutande instans. Detta belopp får vara som lägst 70 miljoner euro för anläggningar, och 80 miljoner euro för transporter. Regeringen har i flera fall beslutat om lägre ansvarsbelopp.

Gällande ansvarsbelopp för anläggningar framgår av tabell 1.

Anläggningshavare ska anmäla ansvarsförsäkringar och säkerheter till Riksgälden, som sedan överlämnar dessa tillsammans med ett yttrande till regeringen för prövning om säkerheterna är tillräckliga.

Säkerheter för transporter

Ersättningsansvaret för skador vid en radiologisk olycka under en transport får täckas av en särskild försäkring. På samma vis som för anläggningar behöver en försäkring som avser transport kompletteras med andra säkerheter om försäkringen inte är tillräcklig eller täcker alla typer av skador. En säkerhet som avser en enskild transport ska anmälas till Riksgälden senast en månad innan transporten påbörjas. Riksgälden prövar försäkringar och kompletterande säkerheter som avser transporter.

Gällande ansvarsbelopp för transporter framgår av tabell 2.