Fortsätt öka motståndskraften mot finansiella kriser

Nyhet 5 september 2019

Med drygt tio år sedan finanskrisen är det viktigt att kontinuerligt stärka finanssektorns motståndskraft mot kris. Det framhöll riksgäldsdirektör Hans Lindblad i ett tal vid UBS årliga bankkonferens i Stockholm.

Finanskriser är bland det mest kostsamma ett samhälle kan råka ut för. De krav som ställs på svenska banker bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten i Sverige och gynnar den reala ekonomin, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Publicering av bankernas MREL-uppfyllnad

I sin presentation informerade riksgäldsdirektören om Riksgäldens arbete med finansiell krishantering och de krav Riksgälden ställer på banker i Sverige. Under hösten 2019 ska Riksgälden börja publicera respektive instituts MREL-krav och uppfyllnad av kraven på sin webbplats.

– Vi ser att det finns en väletablerad marknad för efterställda skulder. Det är hög tid för svenska banker att börja emittera skuldinstrument som uppfyller Riksgäldens krav på efterställdhet, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Ta del av Hans Lindblads presentation: Resilient and resolvable banks

Riksgälden är resolutionsmyndighet

Riksgäldens uppdrag som resolutionsmyndighet innebär att Riksgälden på förhand förbereder för hur staten kan ta över kontrollen och driften av en systemviktig bank i kris, för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder.

Bankkrishanteringen ska säkerställa att en systemviktig bank fortsätter att hålla viktiga tjänster öppna även i en kris, liksom att bankens aktieägare och långivare får bära kostnaderna av krisen istället för skattebetalarna. Med det nya resolutionsramverket är Sverige bättre rustat för att möta nästa bankkris på ett sätt där skattebetalarna skyddas.

Resolutionsförfarandet omfattar de banker som bedöms vara systemviktiga. Andra banker och institut tillåts gå i konkurs eller likvidation. Den statliga insättningsgarantin, om 950 000 kronor per person och institut, gäller oavsett om banken är systemviktig eller ej.

Viktigt med planering

Riksgälden arbetar kontinuerligt med planering och förberedelser inför en kris. Bland annat ställer Riksgälden krav på att de banker som kan bli föremål för resolution ska ha en viss mängd eget kapital och nedskrivningsbara skulder (MREL), för att det ska vara tydligt vilka skulder som skrivs ned först vid en kris och därmed vilka aktieägare och långivare som drabbas först. Dessa skuldinstrument ska vara efterställda senast den 1 januari 2022.