Riksgälden föreslår en reviderad modell för beräkning av insättningsgarantiavgiften

Nyhet 22 juni 2020

I dag skickar Riksgälden ut en remiss om ändringar i Riksgäldskontorets föreskrifter (2016:2) om insättningsgaranti. I remissen föreslås en reviderad modell för beräkningen av insättningsgarantiavgiften.

Varje institut som omfattas av insättningsgarantin ska betala en årlig avgift till Riksgälden, som är ansvarig garantimyndighet. Avgiften baseras på institutens sammanlagda insättningar vid utgången av närmast föregående år och bestäms med hänsyn till det enskilda institutets risknivå. Medlen förvaltas i en särskild fond.

– Vi vill öka bankernas och institutens incitament att minska sitt risktagande, för att på så sätt värna den finansiella stabiliteten. Vi vill därför att risknivån på ett bättre sätt än idag ska avspeglas i den avgift som bankerna och instituten betalar in, säger Karolina Holmberg, chef för avdelningen Finansiell stabilitet och konsumentskydd.

Huvudsakliga förändringar i modellen

I remissen föreslås att ytterligare två riskindikatorer ska användas vid beräkningen av institutens avgifter, systemviktigt institut och stabil nettofinansieringskvot. Antalet riskindikatorer utökas därmed till nio stycken. Skillnaden i avgift mellan de institut med lägst respektive högst risknivå föreslås också bli större.

Förslaget innebär att vissa institut kommer att få en lägre avgift medan andra kommer att få en högre avgift. Det totala avgiftsuttaget kommer inte att påverkas. Det är respektive instituts andel av det totala avgiftsuttaget som påverkas av de föreslagna ändringarna.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Remisspromemoria – ändrade föreskrifter om insättningsgaranti

Fakta

Den statliga insättningsgarantin är ett viktigt konsumentskydd för att sparare ska känna sig trygga med pengar som är insatta på ett konto på en bank eller ett kreditinstitut, även i tider av finansiell oro. Garantin ersätter kapital och upplupen ränta upp till ett visst maximalt belopp (för närvarande 950 000 kronor) per person och institut om institutet till exempel går i konkurs.

Tryggheten som insättningsgarantin innebär för insättarna minskar risken för att flertalet eller alla insättare vill ta ut sina pengar från institutet samtidigt. Om många insättare samtidigt vill ta ut sina pengar får ett institut mycket snabbt likviditetsproblem. Detta kan i sin tur påverka ekonomin i hela samhället. Insättningsgarantin är därför också viktig för den finansiella stabiliteten.  

Läs mer om insättningsgarantin