På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändig kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska.
Kakor inom detta område används för att samla in statistik för att förbättra webbplatsen och ge våra besökare en så bra upplevelser som möjligt.
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer och riksgäldsspar
...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 15,4 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 0,5 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av högre skatteinkomster samtidigt som Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 30,5 miljarder kronor i juni. Det var ett mindre underskott än Riksgäldens prognos på 34,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 69,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 74,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av lägre skatteinkomster än beräknat, vilket delvis motverkades av att utbetalningar från myndigheter och Riksgäldens nettoutlåning...
Lägre tillväxt i ekonomin, ökade statliga utgifter och ett utflöde av kapital från skattekontot tynger statens budget. Samtidigt ger högre inflation ökade inkomster från moms. Sammantaget räknar Riksgälden nu med lägre överskott för staten 2022 och 2023 än i förra prognosen och därmed ett större...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,0 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 7,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av högre utbetalningar från myndigheter och lägre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden erbjuder ett byte till nominell obligation SGB 1065 den 2 juni.
Statsskulden har fortsatt att minska under de fem senaste åren. Även statens lånebehov har minskat och upplåningskostnaden har varit historiskt låg. Det visar regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning för perioden 2017–2021, som överlämnats till riksdagen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 23,4 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett överskott på 19,9 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat. Samtidigt var både skatteinkomster och myndighetsutbetalningar högre än...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 85,6 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 74,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras framför allt av högre skatteinkomster.
Tillväxten i svensk ekonomi väntas bli god 2022, trots en svacka i början av året. Det bidrar till ytterligare stärkta statsfinanser och minskad statsskuld. Det ger även ett lägre lånebehov för staten och Riksgälden drar därför ner utbudet av statspapper.
Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2021 till regeringen. Året präglades av en överraskande snabb ekonomisk återhämtning som bidrog till överskott i statens budget, lägre upplåning och en minskande statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 0,8 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 0,5 miljarder kronor.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Riksgäldens prognos var ett överskott på 22 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 37,6 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,6 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att utbetalningarna från myndigheter var lägre än väntat.
I dag publicerar Riksgälden en rapport över hur pengarna som lånades upp med statens gröna obligation har fördelats och på vilket sätt de bidrar till Sveriges miljö- och klimatmål.
NatWest Markets N.V. har meddelat Riksgälden att man säger upp återförsäljaravtalet i statsobligationer per den 8 november 2021.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 3,3 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 14,1 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att utbetalningarna från myndigheter och Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat.
Regeringen har fattat beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. Regeringen avser att fatta beslut i början av 2022 som ger Riksgälden möjlighet att emittera ytterligare statliga gröna obligationer.
Sveriges ekonomi och statsfinanser återhämtar sig snabbare än väntat från pandemin. Statens lånebehov minskar därmed ytterligare och Riksgälden drar ned obligationsupplåningen i såväl kronor som utländsk valuta. Statsskulden vänder nedåt i år och fortsätter att minska under 2022 och 2023.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 11,5 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att skatteinkomsterna var lägre än väntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var högre. Detta motverkades delvis...