På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer och riksgäldsspar
...
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Riksgäldens prognos var ett överskott på 22 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 37,6 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,6 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att utbetalningarna från myndigheter var lägre än väntat.
I dag publicerar Riksgälden en rapport över hur pengarna som lånades upp med statens gröna obligation har fördelats och på vilket sätt de bidrar till Sveriges miljö- och klimatmål.
NatWest Markets N.V. har meddelat Riksgälden att man säger upp återförsäljaravtalet i statsobligationer per den 8 november 2021.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 3,3 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 14,1 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att utbetalningarna från myndigheter och Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat.
Regeringen har fattat beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. Regeringen avser att fatta beslut i början av 2022 som ger Riksgälden möjlighet att emittera ytterligare statliga gröna obligationer.
Sveriges ekonomi och statsfinanser återhämtar sig snabbare än väntat från pandemin. Statens lånebehov minskar därmed ytterligare och Riksgälden drar ned obligationsupplåningen i såväl kronor som utländsk valuta. Statsskulden vänder nedåt i år och fortsätter att minska under 2022 och 2023.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 11,5 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att skatteinkomsterna var lägre än väntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var högre. Detta motverkades delvis...
Riksgälden ersätter den planerade bytesauktionen i statsobligation 1063 med att sälja obligationen i en ordinarie auktion. Riksgälden kommer att erbjuda en volym på 500 miljoner kronor i obligationen som en del av den ordinarie auktionen den 20 oktober.
Riksgälden föreslår inga väsentliga ändringar i riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden. Förslaget till riktlinjer för 2022 lämnas till Finansdepartementet i dag.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 43,4 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 21,3 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till största del av att skatteinkomsterna var högre än väntat samtidigt som utbetalningarna från...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,1 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,3 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var högre än förväntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var lägre.
Riksgälden erbjuder byten till realobligation SGB IL 3115 från SGB IL 3111, SGB IL 3114 och SGB IL 3104 under perioden 3 september – 7 september. Total volym som erbjuds av SGB IL 3115 är 3,75 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,0 miljarder kronor i juni. Det var ett mindre underskott än Riksgäldens prognos där underskottet beräknades till 35,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än förväntat, vilket motverkade att det...
Riksgälden lånade i dag upp 10 miljarder kronor till en ränta på 1,386 procent i den planerade emissionen av en 50-årig statsobligation. Den nya obligationen blir det längsta lånet i Sveriges statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 36,9 miljarder kronor i maj, vilket också var Riksgäldens prognos. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat men samtidigt var utbetalningarna högre.
Svensk ekonomi återhämtar sig i allt snabbare takt efter förra årets fall till följd av pandemin. Den högre ekonomiska tillväxten medför ökade skatteinkomster för staten och därmed ett starkare budgetsaldo, ett mindre lånebehov och en lägre statsskuld. Riksgälden minskar upplåningen och avser att...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 24,9 miljarder kronor. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat samtidigt som Riksgäldens nettoutlåning var lägre.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 9,2 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,1 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till stor del av att inbetalningar av skatt som skulle ha skett i februari istället genomfördes i mars,...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 47,3 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 53,1 miljarder kronor. Att överskottet blev lägre än förväntat förklaras av försenade inbetalningar på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank.