På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Riksgälden har i dag utsett Anna Sjulander och Mårten Bjellerup till tillförordnade avdelningschefer då chefekonom Mattias Persson slutar på Riksgälden.
Riksgälden emitterade i dag tvååriga obligationer för totalt 2 miljarder dollar (cirka 20,5 miljarder kronor) till en ränta på 0,753 procent. Upplåningen avser refinansiering av lån till Riksbanken och ingår i Riksgäldens tidigare kommunicerade låneplan.
Riksgälden har god beredskap att möta det ökade lånebehov som följer av regeringens krispaket för att mildra de ekonomiska effekterna av virusutbrottet. Krisåtgärderna finansieras till att börja med genom att Riksgälden ökar den kortfristiga upplåningen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till utvecklingen.
Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2019 till regeringen. Året präglades av en fortsatt minskande statsskuld, ännu lägre räntor, ansträngd likviditet på statspappersmarknaden och ökat fokus på hållbarhet.
Riksgälden introducerar en ny tioårig statsobligation, SGB 1062, i mars 2020. I den första auktionen emitteras 2 miljarder kronor och därefter erbjuds byten till SGB 1062 för totalt 4 miljarder kronor.
Avmattningen i ekonomin blir allt tydligare och budgetsaldot tyngs av uttag av pengar som placerats på skattekontot. Sammantaget vänder statsbudgeten till underskott i år. Riksgäldens plan att öka obligationsupplåningen ligger fast.
Riksgälden erbjuder byten till realobligation SGB IL 3114 från SGB IL 3104 och SGB IL 3109 under perioden 20 mars – 24 mars. Total volym som erbjuds av SGB IL 3114 är 5 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,0 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,3 miljarder kronor. Ett lägre primärt saldo än prognos motverkades av lägre nettoutlåning till myndigheter.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Riksgälden introducerar en ny realobligation – SGB IL 3114 X% 1 Juni 30 – i februari 2020. Auktionsvillkor och kupong publiceras torsdagen den 30 januari kl. 16.20.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än väntat.
Riksgälden upphör, i enlighet med gällande riktlinjer för statsskuldens förvaltning, med de köp av utländsk valuta som tidigare gjorts i syfte att minska valutaexponeringen i statsskulden.
Infrastrukturinvesteringar som skapar nytta för samhällsekonomin ska kunna genomföras. Men skapandet av ett statligt investeringsbolag skulle få oönskade följder, skriver riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en debattreplik i Dagens Industri om finansiering av infrastrukturinvesteringar.
Regeringen beslutade i dag om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. I enlighet med Riksgäldens förslag ska statsskuldens exponering i utländsk valuta lämnas oförändrad och löptiden styras mot ett gemensamt mål för hela statsskulden.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 30,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning än beräknat.
Svensk ekonomi mattas av och statsbudgeten väntas vända till underskott från och med nästa år. Underskottet tillsammans med stora obligationsförfall gör att statens lånebehov växer. Riksgälden ökar därför gradvis upplåningen med början i januari 2020.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 15, 18 och 19 november.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,6 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 5,0 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden har utsett SEB till särskild rådgivare för statens gröna obligation, som kommer att emitteras vid ett tillfälle under 2020. De pengar som lånas upp i emissionen ska kopplas till utvalda budgetutgifter för gröna investeringar och projekt.