På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.
Riksgälden introducerar en ny realobligation – SGB IL 3114 X% 1 Juni 30 – i februari 2020. Auktionsvillkor och kupong publiceras torsdagen den 30 januari kl. 16.20.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 25,2 miljarder kronor i november i år. Riksgäldens prognos var ett överskott på 16,9 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än väntat.
Riksgälden upphör, i enlighet med gällande riktlinjer för statsskuldens förvaltning, med de köp av utländsk valuta som tidigare gjorts i syfte att minska valutaexponeringen i statsskulden.
Infrastrukturinvesteringar som skapar nytta för samhällsekonomin ska kunna genomföras. Men skapandet av ett statligt investeringsbolag skulle få oönskade följder, skriver riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en debattreplik i Dagens Industri om finansiering av infrastrukturinvesteringar.
Regeringen beslutade i dag om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. I enlighet med Riksgäldens förslag ska statsskuldens exponering i utländsk valuta lämnas oförändrad och löptiden styras mot ett gemensamt mål för hela statsskulden.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 31,9 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett överskott på 30,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre nettoutlåning än beräknat.
Svensk ekonomi mattas av och statsbudgeten väntas vända till underskott från och med nästa år. Underskottet tillsammans med stora obligationsförfall gör att statens lånebehov växer. Riksgälden ökar därför gradvis upplåningen med början i januari 2020.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 15, 18 och 19 november.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 3,6 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 5,0 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden har utsett SEB till särskild rådgivare för statens gröna obligation, som kommer att emitteras vid ett tillfälle under 2020. De pengar som lånas upp i emissionen ska kopplas till utvalda budgetutgifter för gröna investeringar och projekt.
Förutsättningarna för statsskuldsförvaltningen de närmsta åren präglas av en fortsatt liten statsskuld, ansträngd likviditet på statspappersmarknaden och ökat fokus på hållbarhet. Det framgår av Riksgäldens förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 30,1 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 25,7 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än väntat var den främsta orsaken till prognosavvikelsen.
Mot bakgrund av dagens låga ränteläge – även på lån som är bundna på mycket lång tid – prövar Riksgälden om det finns skäl och förutsättningar för Sverige att ge ut obligationer med längre löptider, som exempelvis 100 år.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3102 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 20, 23 och 24 september.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 28,2 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett överskott på 34,6 miljarder kronor. Överskottet i juli beror till stor del på att Riksbanken, som planerat, återbetalade lån i utländsk valuta motsvarande 22,8 miljarder kronor till...
Riksgälden har fått i uppdrag av regeringen att senast under 2020 genomföra en emission av statliga gröna obligationer, det vill säga obligationer som finansierar utgiftsposter i statens budget som går till hållbara investeringar och projekt. Nu inleds arbetet med att ta fram ett ramverk för de...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 24,8 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 25,5 miljarder kronor. Utfallet var därmed ungefär i linje med prognosen
Trots att den svenska ekonomin växer allt långsammare visar statsbudgeten ändå ett fortsatt stort överskott i år eftersom Riksbanken beslutat att betala tillbaka en del av lånen för valutareserven. Nästa år räknar Riksgälden med ett mindre underskott i budgeten än tidigare väntat. Det innebär att...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 64,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett överskott på 40,2 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att Riksbanken återbetalat valutalån som de lånat av Riksgälden.