På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 19,8 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett underskott på 26,7 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har nyttjats i väntad omfattning.
Riksgälden lånade i dag upp 20 miljarder kronor genom att för första gången emittera en grön obligation. Pengarna ska kopplas till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål.
Riksgälden publicerar i dag investerarpresentationen om statens gröna obligation inför den kommande emissionen på omkring 20 miljarder kronor. De pengar som lånas upp ska knytas till utgifter som bidrar till att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,4 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 58,7 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden avser att välja en löptid inom intervallet sju till tio år för statens gröna obligation som är planerad att emitteras i augusti. En grupp av banker har utsetts för att sondera intresset och genomföra emissionen på omkring 20 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 56,5 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 70,5 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden tar regelbundet fram oberoende prognoser på nettolånebehovet. Dessa prognoser fyller en viktig funktion i arbetet med att ta fram Riksgäldens låneplaner för hur mycket pengar staten behöver låna för att täcka sin verksamhet.
Riksgälden förbereder för att emittera en grön obligation i augusti och räknar med en volym på omkring 20 miljarder kronor. De pengar som lånas upp ska kopplas till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Svensk ekonomi har bromsat in snabbt och kraftigt till följd av coronaviruset och återhämtningen kommer att ta tid. Nedgången i ekonomin och de stödåtgärder som vidtagits leder till stora underskott i statsbudgeten och ökad statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat och utbetalningar av permitteringsstöd. En återbetalning av lån från Riksbanken motverkade...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 42,1 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på att lån i utländsk valuta till Riksbanken refinansierats tidigare än beräknat samt utlåning till Svensk Exportkredit AB....
Riksgälden har i dag utsett Anna Sjulander och Mårten Bjellerup till tillförordnade avdelningschefer då chefekonom Mattias Persson slutar på Riksgälden.
Riksgälden emitterade i dag tvååriga obligationer för totalt 2 miljarder dollar (cirka 20,5 miljarder kronor) till en ränta på 0,753 procent. Upplåningen avser refinansiering av lån till Riksbanken och ingår i Riksgäldens tidigare kommunicerade låneplan.
Riksgälden har god beredskap att möta det ökade lånebehov som följer av regeringens krispaket för att mildra de ekonomiska effekterna av virusutbrottet. Krisåtgärderna finansieras till att börja med genom att Riksgälden ökar den kortfristiga upplåningen.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 58,9 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 45,5 miljarder kronor. Högre skatteinkomster än prognos bidrog till utvecklingen.
Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2019 till regeringen. Året präglades av en fortsatt minskande statsskuld, ännu lägre räntor, ansträngd likviditet på statspappersmarknaden och ökat fokus på hållbarhet.
Riksgälden introducerar en ny tioårig statsobligation, SGB 1062, i mars 2020. I den första auktionen emitteras 2 miljarder kronor och därefter erbjuds byten till SGB 1062 för totalt 4 miljarder kronor.
Avmattningen i ekonomin blir allt tydligare och budgetsaldot tyngs av uttag av pengar som placerats på skattekontot. Sammantaget vänder statsbudgeten till underskott i år. Riksgäldens plan att öka obligationsupplåningen ligger fast.
Riksgälden erbjuder byten till realobligation SGB IL 3114 från SGB IL 3104 och SGB IL 3109 under perioden 20 mars – 24 mars. Total volym som erbjuds av SGB IL 3114 är 5 miljarder kronor.