På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 24,9 miljarder kronor. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat samtidigt som Riksgäldens nettoutlåning var lägre.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 9,2 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,1 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till stor del av att inbetalningar av skatt som skulle ha skett i februari istället genomfördes i mars,...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 47,3 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 53,1 miljarder kronor. Att överskottet blev lägre än förväntat förklaras av försenade inbetalningar på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank.
Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter efter en tillfällig svacka i början av året och bidrar till att statsfinanserna stärks gradvis. Även andra faktorer får stor påverkan på statsbudgeten i år och 2022. Pandemin fortsätter prägla utvecklingen med nya finanspolitiska åtgärder som ökar...
Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2020 till regeringen. Året präglades av coronapandemin som medförde att Riksgälden snabbt behövde öka upplåningen för att möta underskott i statsbudgeten. Riksgälden gav också för första gången ut en grön obligation.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3108 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 19, 22 och 23 mars.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 7,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 10,6 miljarder kronor.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3108 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. De inledande bytesauktionerna äger rum den 5 och 8 februari.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Riksgäldens prognos från oktober var ett underskott på 256 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 40,4 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 20,5 miljarder kronor. Skillnaden beror på lägre utgifter och högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden erbjuder byten till den nya 25-åriga statsobligationen SGB 1063 från SGB 1053 för att bygga upp den utestående volymen. Bytesauktionen hålls den 11 december 2020.
Riksgälden lånade i dag upp 13 miljarder kronor till en ränta på 0,53 procent i den planerade emissionen av en ny 25-årig statsobligation. Den nya obligationen har den längsta löptiden av de lån som utgör Sveriges statsskuld.
Regeringen har i dag fattat beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. Riktlinjebeslutet för 2021 innebär inga förändringar i styrningen.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 36,0 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 45,6 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Svensk ekonomi återhämtar sig efter det historiskt stora BNP-tappet under det andra kvartalet 2020. Det bidrar till att understödja statsfinanserna, minska statens lånebehov jämfört med tidigare prognos och dämpa ökningen av statsskulden till följd av pandemin.
Riksgälden har utsett Anna Sjulander till ny chef för avdelningen Skuldförvaltning. Hon tillträder sin nya befattning omgående.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 13,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 37,6 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har använts i väntad omfattning.
Riksgälden emitterade i dag tvååriga obligationer för totalt 2,5 miljarder dollar (cirka 22,2 miljarder kronor) till en ränta på 0,242 procent. Upplåningen avser refinansiering av lån till Riksbanken och ingår i Riksgäldens tidigare kommunicerade låneplan.
Riksgälden föreslår inga väsentliga ändringar i riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden inför 2021. De ändringar som gjorts de senaste åren har lett till en mer övergripande styrning av förvaltningen, vilket ger flexibilitet att hantera en växande statsskuld och ökad osäkerhet.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 19,8 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett underskott på 26,7 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har nyttjats i väntad omfattning.