På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Riksgälden föreslår inga väsentliga ändringar i riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden. Förslaget till riktlinjer för 2022 lämnas till Finansdepartementet i dag.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 43,4 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 21,3 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till största del av att skatteinkomsterna var högre än väntat samtidigt som utbetalningarna från...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 8,1 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,3 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var högre än förväntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var lägre.
Riksgälden erbjuder byten till realobligation SGB IL 3115 från SGB IL 3111, SGB IL 3114 och SGB IL 3104 under perioden 3 september – 7 september. Total volym som erbjuds av SGB IL 3115 är 3,75 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,0 miljarder kronor i juni. Det var ett mindre underskott än Riksgäldens prognos där underskottet beräknades till 35,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än förväntat, vilket motverkade att det...
Riksgälden lånade i dag upp 10 miljarder kronor till en ränta på 1,386 procent i den planerade emissionen av en 50-årig statsobligation. Den nya obligationen blir det längsta lånet i Sveriges statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 36,9 miljarder kronor i maj, vilket också var Riksgäldens prognos. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat men samtidigt var utbetalningarna högre.
Svensk ekonomi återhämtar sig i allt snabbare takt efter förra årets fall till följd av pandemin. Den högre ekonomiska tillväxten medför ökade skatteinkomster för staten och därmed ett starkare budgetsaldo, ett mindre lånebehov och en lägre statsskuld. Riksgälden minskar upplåningen och avser att...
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 16,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 24,9 miljarder kronor. Statens skatteinkomster var något högre än förväntat samtidigt som Riksgäldens nettoutlåning var lägre.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 9,2 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,1 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till stor del av att inbetalningar av skatt som skulle ha skett i februari istället genomfördes i mars,...
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 47,3 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 53,1 miljarder kronor. Att överskottet blev lägre än förväntat förklaras av försenade inbetalningar på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank.
Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter efter en tillfällig svacka i början av året och bidrar till att statsfinanserna stärks gradvis. Även andra faktorer får stor påverkan på statsbudgeten i år och 2022. Pandemin fortsätter prägla utvecklingen med nya finanspolitiska åtgärder som ökar...
Riksgälden lämnar i dag underlag för utvärdering av statsskuldens förvaltning 2020 till regeringen. Året präglades av coronapandemin som medförde att Riksgälden snabbt behövde öka upplåningen för att möta underskott i statsbudgeten. Riksgälden gav också för första gången ut en grön obligation.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3108 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. Bytesauktionerna äger rum den 19, 22 och 23 mars.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 7,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 10,6 miljarder kronor.
Riksgälden erbjuder marknadsvårdande bytesauktioner i realobligation 3108 i syfte att minska den utestående volymen till ungefär 25 miljarder kronor innan den återstående löptiden blir kortare än ett år. De inledande bytesauktionerna äger rum den 5 och 8 februari.
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Riksgäldens prognos från oktober var ett underskott på 256 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 40,4 miljarder kronor i november. Riksgäldens prognos var ett överskott på 20,5 miljarder kronor. Skillnaden beror på lägre utgifter och högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden erbjuder byten till den nya 25-åriga statsobligationen SGB 1063 från SGB 1053 för att bygga upp den utestående volymen. Bytesauktionen hålls den 11 december 2020.
Riksgälden lånade i dag upp 13 miljarder kronor till en ränta på 0,53 procent i den planerade emissionen av en ny 25-årig statsobligation. Den nya obligationen har den längsta löptiden av de lån som utgör Sveriges statsskuld.