På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Genom att fortsätta godkänner du att de används. Mer om kakor (cookies).
Statsskulden
Statens upplåning
Statslåneräntan
Finansiell stabilitet
Statens internbank
Insättningsgarantin och investerarskyddet
Garantier och lån
Finansiering av kärnavfall
Premieobligationer
...
Riksgälden erbjuder byten till den nya 25-åriga statsobligationen SGB 1063 från SGB 1053 för att bygga upp den utestående volymen. Bytesauktionen hålls den 11 december 2020.
Riksgälden lånade i dag upp 13 miljarder kronor till en ränta på 0,53 procent i den planerade emissionen av en ny 25-årig statsobligation. Den nya obligationen har den längsta löptiden av de lån som utgör Sveriges statsskuld.
Regeringen har i dag fattat beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas. Riktlinjebeslutet för 2021 innebär inga förändringar i styrningen.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 36,0 miljarder kronor i oktober. Riksgäldens prognos var ett underskott på 45,6 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Svensk ekonomi återhämtar sig efter det historiskt stora BNP-tappet under det andra kvartalet 2020. Det bidrar till att understödja statsfinanserna, minska statens lånebehov jämfört med tidigare prognos och dämpa ökningen av statsskulden till följd av pandemin.
Riksgälden har utsett Anna Sjulander till ny chef för avdelningen Skuldförvaltning. Hon tillträder sin nya befattning omgående.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 13,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 37,6 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har använts i väntad omfattning.
Riksgälden emitterade i dag tvååriga obligationer för totalt 2,5 miljarder dollar (cirka 22,2 miljarder kronor) till en ränta på 0,242 procent. Upplåningen avser refinansiering av lån till Riksbanken och ingår i Riksgäldens tidigare kommunicerade låneplan.
Riksgälden föreslår inga väsentliga ändringar i riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden inför 2021. De ändringar som gjorts de senaste åren har lett till en mer övergripande styrning av förvaltningen, vilket ger flexibilitet att hantera en växande statsskuld och ökad osäkerhet.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 19,8 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett underskott på 26,7 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har nyttjats i väntad omfattning.
Riksgälden lånade i dag upp 20 miljarder kronor genom att för första gången emittera en grön obligation. Pengarna ska kopplas till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål.
Riksgälden publicerar i dag investerarpresentationen om statens gröna obligation inför den kommande emissionen på omkring 20 miljarder kronor. De pengar som lånas upp ska knytas till utgifter som bidrar till att uppnå Sveriges miljö- och klimatmål.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 34,4 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett underskott på 58,7 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden avser att välja en löptid inom intervallet sju till tio år för statens gröna obligation som är planerad att emitteras i augusti. En grupp av banker har utsetts för att sondera intresset och genomföra emissionen på omkring 20 miljarder kronor.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 56,5 miljarder kronor i juni. Riksgäldens prognos var ett underskott på 70,5 miljarder kronor. Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat.
Riksgälden tar regelbundet fram oberoende prognoser på nettolånebehovet. Dessa prognoser fyller en viktig funktion i arbetet med att ta fram Riksgäldens låneplaner för hur mycket pengar staten behöver låna för att täcka sin verksamhet.
Riksgälden förbereder för att emittera en grön obligation i augusti och räknar med en volym på omkring 20 miljarder kronor. De pengar som lånas upp ska kopplas till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 10,2 miljarder kronor i maj. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på högre skatteinkomster än beräknat.
Svensk ekonomi har bromsat in snabbt och kraftigt till följd av coronaviruset och återhämtningen kommer att ta tid. Nedgången i ekonomin och de stödåtgärder som vidtagits leder till stora underskott i statsbudgeten och ökad statsskuld.
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat och utbetalningar av permitteringsstöd. En återbetalning av lån från Riksbanken motverkade...