Överskott för staten i augusti 2020

Pressmeddelande 7 september 2020

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 19,8 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett underskott på 26,7 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har nyttjats i väntad omfattning.

Det primära saldot blev 45,2 miljarder kronor högre än prognosticerat. Skatteinkomsterna blev cirka 12 miljarder kronor högre än beräknat. Någon sammanställning om vilka skatteslag det rör sig om har ännu inte kunnat göras. Riksgälden hade räknat med att utbetalningarna för omställningsstödet till företag skulle uppgå till 13 miljarder kronor i augusti. Utfallet blev betydligt lägre, knappt 1 miljard kronor. Utbetalningar till korttidspermitteringar var 5 miljarder kronor lägre än beräknat och utbetalningar av kommunbidrag 5 miljarder kronor lägre än beräknat. De extra bidragen till kommunerna betalades dock ut redan i juli, vilket innebär att det är en omfördelning mellan månader.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,8 miljarder kronor lägre än beräknat.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än prognos.

Nettolånebehovet och främst det primära saldot har utvecklats på ett väsentligt bättre sätt än vad Riksgälden räknade med så sent som i maj. Förklaringen är att den ekonomiska utvecklingen har varit bättre än väntat, vilket gör att skatteinkomsterna blivit högre och att vissa av de stödåtgärder som infördes under våren inte har utnyttjats i väntad omfattning. Nya prognoser för 2020 och 2021, samt en första prognos för 2022 publiceras den 21 oktober, kl. 09.30.

För tolvmånadersperioden till och med augusti 2020 visade statens betalningar ett underskott på 131,0 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 181 miljarder kronor i slutet av augusti.

Utfallet för september 2020 publiceras den 7 oktober, kl. 09.30.

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor)
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (maj 2020).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen   påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.
 Utfall aug.Prognos aug.Diff. aug.Ack. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo 19 785 -26 704 46 489 112 342 -130 991
Nettolånebehov -19 785 26 704 -46 489 -112 342 130 991
Primärt saldo3 -14 685 30 543 -45 228 -104 889 123 911
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -3 407 -2 649 -758 -5 547 -6 592
Räntor på statsskulden -1 692 -1 189 -503 -1 905 13 673
  - Ränta på lån i svenska kronor -1 151 -1 146 -5 83 10 575
  - Ränta på lån i utländsk valuta -11 -10 -2 -38 -540
  - Realiserade valutakursdifferenser -530 -33 -497 -1 951 3 638

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Rapport: Sveriges statsskuld augusti 2020

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 19 maj

Presskontakt

Åsa Elm, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressekreterare hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressekreteraren kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm
Mobil: 076-100 63 56
E-post: Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01 (bevakas främst under kontorstid)