Statens budgetunderskott blev 221 miljarder kronor 2020

Pressmeddelande 12 januari 2021

Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett underskott på 221 miljarder kronor för 2020. Riksgäldens prognos från oktober var ett underskott på 256 miljarder kronor.

Coronapandemin hade stora negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen under 2020. Den ekonomiska nedgången ledde till både lägre skatteinkomster och högre utgifter för staten. Dessutom genomfördes finanspolitiska stödåtgärder såsom korttidsarbete för att dämpa pandemins effekter på samhällsekonomin. Sammantaget innebar det att statens budget­saldo efter fyra år av överskott vände till ett underskott 2020. Underskottet landade på 221 miljarder kronor 2020, jämfört med ett överskott på 112 miljarder kronor 2019.

Statsskulden uppgick till 1 280 miljarder kronor i slutet av december vilket var 168 miljarder kronor högre än i december 2019.

Underskott för staten i december

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 125,9 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 131,9 miljarder kronor. Det förklaras främst av att skatteinkomsterna var ungefär 7 miljarder kronor högre än beräknat, vilket i huvudsak beror på högre inbetalningar av kompletterande skatt. Sammanlagt under perioden oktober till december var skatteinkomsterna cirka 22 miljarder kronor högre än prognos. Det beror främst på högre inbetalningar av kompletterande skatt än väntat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,7 miljarder kronor högre än prognos i december. Det beror på högre utlåning till bland annat CSN och Försvarets materielverk.

Räntebetalningarna på statsskulden var 2,7 miljarder kronor lägre än prognos.

Utfallet för januari publiceras den 5 februari, kl. 09.30.

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor)
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2020).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.
 Utfall dec.Prognos dec.Differens dec.Ack. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo -125 873 -131 906 6 033 35 539 -220 588
Nettolånebehov 125 873 131 906 -6 033 -35 539 220 588
Primärt saldo3 67 673 72 701 -5 028 -32 297 173 403
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 43 924 42 252 1 672 -1 980 27 734
Räntor på statsskulden 14 276 16 952 -2 676 -1 263 19 451
  - Ränta på lån i svenska kronor 14 320 16 973 -2 654 -380 18 010
  - Ränta på lån i utländsk valuta -52 -18 -34 -151 -1 022
  - Realiserade valutakursdifferenser 8 -3 12 -731 2 464

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Rapport: Sveriges statsskuld december 2020

Presskontakt

Åsa Elm, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressekreterare hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressekreteraren kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm
Mobil: 076-100 63 56
E-post: Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01 (bevakas främst under kontorstid)