Underskott för staten i september 2020

Pressmeddelande 7 oktober 2020

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 13,1 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 37,6 miljarder kronor. Skillnaden beror bland annat på högre skatteinkomster än beräknat och att omställningsstödet till företag inte har använts i väntad omfattning.

Det primära saldot blev 24,6 miljarder kronor högre än prognosticerat. Skatteinkomsterna blev cirka 7 miljarder kronor högre än beräknat. Bland annat var skatteinkomsterna från företag och löner högre än beräknat.

Riksgälden uppskattade i maj att utbetalningarna för omställningsstödet till företag skulle uppgå till 13 miljarder kronor i september. Utfallet blev betydligt lägre, drygt 1 miljard kronor. Utbetalningar till korttidspermitteringar var 3 miljarder kronor lägre än beräknat och utbetalningar av kommunbidrag var 5 miljarder kronor lägre än beräknat i september. De extra bidragen till kommunerna betalades ut redan i juli, vilket innebär att det är en omfördelning mellan månader.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var i linje med prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognos.

För tolvmånadersperioden till och med september 2020 visade statens betalningar ett underskott på 140,4 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 210 miljarder kronor i slutet av september.

Nya prognoser för statens finanser och upplåning för åren 2020–2022 publiceras den 21 oktober, kl. 09.30.

Utfallet för oktober 2020 publiceras den 6 november, kl. 09.30.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor)
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (maj 2020).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen   påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.
 Utfall sep.Prognos sep.Differens sep.Ack. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo -13 058 -37 598 24 540 136 882 -140 419
Nettolånebehov 13 058 37 598 -24 540 -136 882 140 419
Primärt saldo3 15 647 40 261 -24 614 -129 503 136 029
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -1 249 -1 298 49 -5 498 -7 160
Räntor på statsskulden -1 340 -1 365 25 -1 880 11 550
  - Ränta på lån i svenska kronor -1 465 -1 581 117 200 8 160
  - Ränta på lån i utländsk valuta -55 94 -149 -187 -683
  - Realiserade valutakursdifferenser 180 123 58 -1 893 4 073

Rapport: Sveriges statsskuld september 2020

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 19 maj

Malin Hasselblad Wennström

Presskontakt

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressekreterare hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressekreteraren kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Malin Hasselblad Wennström
Presstelefon: 08-613 47 01
Mobil: 070-003 92 62
E-post: Malin Hasselblad Wennström