Statens budgetöverskott blev 112 miljarder kronor 2019

Pressmeddelande 10 januari 2020

Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 112 miljarder kronor för 2019. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 113 miljarder kronor.

Det förhållandevis stora överskottet förklaras till stor del av att Riksbanken återbetalade lån motsvarande 69 miljarder kronor i utländsk valuta till Riksgälden. Den ekonomiska utvecklingen  2019 präglades av en svagare konjunktur, vilket bidrog till att skatteinkomsterna från exempelvis löner och konsumtion växte långsammare än tidigare år. Riksgälden bedömer att kapitalplaceringar på skattekontot minskade något under året, samtidigt som de bidrog till större variationer i statens betalningar.

Statens utgifter ökade totalt sett måttligt jämfört med 2018. De största minskningarna av utgifterna skedde inom områdena arbetsmarknad och migration samtidigt som statsbidragen till kommunerna ökade mest.

Statsskulden uppgick till 1 113 miljarder kronor i slutet av december vilket var 149 miljarder kronor lägre än i december 2018.

Underskott för staten i december

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 98,4 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 87,2 miljarder kronor. Det förklaras främst av att skatteinkomsterna var cirka 15 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket beror på att de kompletterande skatteinbetalningarna var lägre och utbetalningarna från skattekontot högre än väntat. Sammanlagt under perioden oktober till december var skatteinkomsterna cirka 13 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror i huvudsak på högre utbetalningar från skattekontot.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 0,2 miljarder kronor lägre än prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,3 miljarder kronor högre än prognos.

Utfallet för januari publiceras den 7 februari, kl. 09.30. 

Kontakt:

Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov¹(miljoner kronor)

Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

2  Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2019).

3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

5 Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens   årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning för 2020.

 Utfall dec.Prognos dec.Diff. dec.Ack. diff.2Utfall 12-mån

Budgetsaldo

-98 387

-87 155

-11 232

-1 236

111 946

Nettolånebehov1

98   387

87   155

11 232

1 236

-111 946

Primärt saldo3

51 267

41 159

10 107

4 888

-65 383

Nettoutlåning till   myndigheter m.fl.4

39 865

40 071

-206

-4 310

-68 815

Räntor på statsskulden

7 255

5 924

1 331

658

22 252

  - Ränta på lån i svenska kronor

6 801

6 278

523

-499

16 794

  - Ränta på lån i utländsk valuta

-85

-119

34

419

-219

  - Realiserade valutakursdifferenser

539

-235

774

737

5 677

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Rapport: Sveriges statsskuld december 2019

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja