Överskott för staten i april 2023

Pressmeddelande 8 maj 2023

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 12,7 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett överskott på 23,5 miljarder kronor. Skillnaden mot prognos beror framför allt på lägre skatteinkomster.

Det primära saldot var 12,5 miljarder kronor lägre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Skatteinkomster på ungefär 3 miljarder kronor som skulle ha betalats till Riksgälden på månadens sista bankdag blev dock försenade, vilket innebär att dessa påverkar budgetsaldot för maj i stället för april. Utbetalningar från myndigheter var i linje med prognosen.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,5 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre inlåning från Kärnavfallsfonden och Försvarets materielverk.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med april 2023 visade statens betalningar ett överskott på 121,9 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 020 miljarder kronor i slutet av april.

Utfallet för maj 2023 publiceras den 8 juni 2023 kl. 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 25 maj.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov (miljoner   kronor)
 UtfallPrognosDiff.Ack. diff. [2]Utfall 12-mån

Budgetsaldo

12 694

23 461

-10 767

38 311

121 945

Nettolånebehov [1]

-12 694

-23 461

10 767

-38 311

-121 945

Primärt saldo [3]

29 468

17 002

12 466

-30 285

-55 114

Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]

-43 440

-41 903

-1 536

-8 894

-98 506

Räntor på statsskulden

1 278

1 441

-163

867

31 674

- Ränta på lån i svenska kronor

24

271

-247

1 514

19 975

- Ränta på lån i utländsk valuta

147

162

-15

-131

-39

- Realiserade valutakursdifferenser

1 107

1 008

100

-516

11 738

[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och   statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld april 2023

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 23 februari 2023: Statsupplåning prognos och analys 2023:1.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja