Stark ekonomi ger större budgetöverskott och lägre statsskuld

Pressmeddelande 24 februari 2022

Tillväxten i svensk ekonomi väntas bli god 2022, trots en svacka i början av året. Det bidrar till ytterligare stärkta statsfinanser och minskad statsskuld. Det ger även ett lägre lånebehov för staten och Riksgälden drar därför ner utbudet av statspapper.

Fortsatt god tillväxt, en starkare arbetsmarknad och högre utdelningar från statliga bolag är några av de faktorer som gör att vi ser större överskott för staten nu jämfört med förra prognosen. Samtidigt finns risker, bland annat ökad osäkerhet i spåren av högre inflationen, samt det säkerhetspolitiska läget som kan påverka utvecklingen framöver, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm. 

Tillväxten dämpas från hög nivå och inflationen kulminerar

Det starka fjolåret följs av en tillväxt på drygt 3 procent i år, trots en svacka i inledningen av året. En viktig drivkraft är den privata konsumtionen som får ett lyft efter hävda restriktioner och ett starkt utgångsläge med högt sparande. Arbetsmarknaden fortsätter att stärkas samtidigt som inflationen inledningsvis fortsätter att vara hög för att framöver dämpas i takt med att tillväxten mattas nästa år. Arbetslösheten fortsätter sjunka, om än i långsammare takt. Sammantaget verkar detta för stärkta statsfinanser.

Större överskott i statens budget

Statens budgetsaldo utvecklades överraskande starkt i slutet av förra året. Riksgälden skriver också upp prognosen för i år och räknar nu med att överskottet växer till 139 miljarder kronor, drivet av ökade skatteinkomster och högre utdelningar från statliga bolag som till exempel Vattenfall. Nästa år minskar överskottet. Riksbankens återbetalning av valutalån bidrar liksom i förra prognosen till överskotten 2022 och 2023. Men även statens finansiella sparande, som inte påver­kas av Riksbankens lån, stärks gradvis och visar också överskott.

Minskad upplåning i alla statspapper

Det starkare budgetsaldot innebär ett minskat lånebehov och Riksgälden drar därför återigen ner upplåningen. Inom den kortfristiga upplåningen minskar stocken statsskuldväxlar och de två längsta löptiderna fasas ut. Riksgälden ställer dessutom in årets planerade obligationslån i utländsk valuta och sänker emissionsvolymen i både reala och nominella statsobligationer. Utbudet av nominella statsobligationer minskar till 2 miljarder kronor per auktion från augusti.

Statsskulden fortsätter neråt

Statsskulden minskar både i år och nästa år. Den beräknas landa på 964 miljarder kronor i slutet av 2023, vilket motsvarar 16 procent av BNP. Hela den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet väntas minska från 37 procent av BNP i slutet 2021 till 31 procent 2023. Måttet används vid internationella jämförelser och det är också detta mått som avses för skuldankaret på 35 procent av BNP (± 5 procentenheter) i det finanspolitiska ramverket.

Nyckeltal för svensk ekonomi, statsfinanserna och statens upplåning
Föregående prognos (okt-21) inom parentes 2020202120222023
Svensk ekonomi               
BNP-tillväxt (%) -2,9 5,2 (4,2) 3,2 (3,5) 1,8 (1,8)
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,3 8,8 (8,8) 7,7 (7,6) 7,0 (7,1)
KPIF-inflation (%) 0,5 2,4 (2,2) 3,1 (2,0) 1,8 (1,7)
Statens finanser              
Budgetsaldo (miljarder kronor) -221 78 (22) 139 (94) 90 (107)
Statens finansiella sparande (% av BNP) -2,7 -0,4 (-1,8) 0,2 (0,0) 0,5 (0,7)
Statsskuld (% av BNP) 26 22 (23) 19 (21) 16 (18)
Offentliga sektorns skuld (% av BNP) 40 37 (38) 33 (35) 31 (32)
Statens upplåning (miljarder kronor)              
Nominella   statsobligationer 100 83 (83) 46 (50) 40 (50)
Realobligationer 13 21 (21) 9 (13) 9 (13)
Gröna obligationer 20 0 (0) 0 (0) 0 (0)
Statsskuldväxlar
(stock årets slut)
173 107 (120) 65 (183) 65 (130)
Obligationer i utländsk valuta 43 0 (0) 0 (18) 0 (0)

Statens upplåning – prognos och analys 2022:1

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 24 februari kl. 10.00.

Följ livesändningen av pressträffen här

Journalister kan mejla frågor till press@riksgalden.se för besvarande under pressträffen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se.

Preliminärt datum för publiceringen av Statsupplåning – prognos och analys 2022:2 är den 24 maj 2022.

Presskontakt

Åsa Elm, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktion kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm, pressansvarig
Mobil: 076-100 63 56
E-post: Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01 (bevakas främst under kontorstid)