Överskott för staten i augusti 2022

Pressmeddelande 7 september 2022

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 44,5 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 28,7 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än väntat beror framför allt på att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat. Samtidigt var även utbetalningar avseende EU-avgiften samt utbetalningar från ett antal myndigheter lägre.

Det primära saldot var 5,7 miljarder kronor högre än prognosen. Utbetalningar kopplat till EU-avgiften samt utbetalningar från ett antal myndigheter var lägre än väntat. Bland myndigheterna var det främst Kammarkollegiet och Sida som hade lägre utbetalningar än prognos. Skatteinkomsterna var marginellt högre än beräknat, 0,7 miljarder kronor.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 11,6 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på högre inlåning från Svenska kraftnät.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,5 miljarder kronor högre än prognos. Skillnaden förklaras främst av högre realiserade valutakursdifferenser.

För tolvmånadersperioden till och med augusti 2022 visade statens betalningar ett överskott på 168,3 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 071 miljarder kronor i slutet av augusti.

Utfallet för september 2022 publiceras den 7 oktober kl. 08.00.

Datum för publicering av nya prognoser för åren 2022–2024 är den 27 oktober.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov (miljoner kronor)
 Utfall Prognos DifferensAck. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo 44 502 28 703 15 799 30 410 168 331
Nettolånebehov1 -44 502 -28 703 -15 799 -30 410 -168 331
Primärt saldo3 -29 650 -23 979 -5 672 -6 843 -61 301
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -16 155 -4 551 -11 603 -27 480 -122 836
Räntor på statsskulden 1 303 -173 1 476 3 913 15 806
  - Ränta på lån i svenska kronor -163 -378 214 675 8 666
  - Ränta på lån i utländsk valuta -34 -65 31 4 -773
  - Realiserade valutakursdifferenser 1 501 270 1 231 3 234 7 912
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld augusti 2022

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 24 maj 2022: Statsupplåning prognos och analys 2022:2

Presskontakt

08-613 47 01, press@riksgalden.se

Presskontakt

Åsa Elm, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktion kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm, pressansvarig
Mobil: 076-100 63 56
E-post: Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01 (bevakas främst under kontorstid)