Snabbare återhämtning ger minskat lånebehov för staten

Pressmeddelande 27 oktober 2021

Sveriges ekonomi och statsfinanser återhämtar sig snabbare än väntat från pandemin. Statens lånebehov minskar därmed ytterligare och Riksgälden drar ned obligationsupplåningen i såväl kronor som utländsk valuta. Statsskulden vänder nedåt i år och fortsätter att minska under 2022 och 2023.

Återhämtningen i ekonomin har varit överraskande stark hittills i år och tar ytterligare fart efter att pandemirestriktionerna har avvecklats. Vi ser också att det ljusnar på arbetsmarknaden, även om antalet långtidsarbetslösa endast väntas minska långsamt, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgälden höjer prognosen för BNP-tillväxten i år till 4,2 procent och räknar sedan med en gradvis dämpning till mer normala nivåer. Hushållens konsumtion och företagens investeringar bidrar mest till tillväxten.

Inflationen är en osäkerhetsfaktor och en del i riskbilden. Skulle den senaste tidens uppgång dröja sig kvar längre än förväntat kan det leda till högre räntor och lägre tillväxt än i prognosen. Riksgäldens prognos är dock att inflationsuppgången är tillfällig.

Statens budgetsaldo visar överskott redan i år

Den goda ekonomiska utvecklingen bidrar till att statsfinanserna stärks. Riksgälden räknar med att budgetsaldot blir positivt redan i år. Överskotten fortsätter sedan att växa under prognosperioden. Det innebär en förstärkning jämfört med förra prognosen på sammanlagt 55 miljarder kronor för 2021 och 2022.

Upprevideringen av budgetsaldot beror främst på högre skatteinkomster, men också på att utgifterna blir lägre. Under alla tre prognosåren utgör Riksbankens återbetalning av valutalån hos Riksgälden en stor del av överskotten. Utbetalningar av medel från EU:s återhämtningsfond har också en positiv påverkan 2022 och 2023.

Utbudet av statspapper minskar

Den höjda prognosen för budgetsaldot innebär ett minskat upplåningsbehov. Riksgälden ställer därför in det planerade obligationslånet i utländsk valuta i år och drar ned utbudet av nominella statsobligationer i de regelbundna auktionerna. Även den kortfristiga upplåningen blir något lägre än i den tidigare låneplanen. Riksgälden minskar också upplåningen i realobligationer för att styra realskulden mot andelsmålet på 20 procent.

Statsskulden vänder nedåt efter förra årets ökning

Statsskulden beräknas minska från 1 280 miljarder kronor i slutet av 2020 till 1 248 miljarder kronor i år. Under prognosperioden fortsätter sedan statsskulden att gå ned. Som andel av BNP minskar statsskulden från 26 procent förra året till 18 procent i slutet av 2023.

Hela den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet väntas minska från 40 procent av BNP i slutet av 2020 till 32 procent i slutet av 2023. Skulden går därmed från den övre till den undre delen av intervallet för det så kallade skuldankaret i det finanspolitiska ramverket som är på 35 procent av BNP (±5 procentenheter).

Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2021:3

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 27 oktober kl. 10.00.

Följ livesändningen av pressträffen här 

Journalister har möjlighet att skicka in frågor via menti.com för besvarande under pressträffen. Koden visas i bild under livesändningen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se

Preliminärt datum för publiceringen av Statsupplåning – prognos och analys 2022:1 är den 24 februari 2022.