Statens betalningar gav ett underskott på 6,1 miljarder kronor i januari

Statens betalningar gav ett underskott på 6,1 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 15,5 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre inlåning i Riksgälden från myndigheter som genomför repotransaktioner*. Om man bortser från myndigheternas repotransaktioner visade statens betalningar ett överskott som var i linje med vår prognos.

 

Skatteinbetalningarna blev 6,3 miljarder kronor högre än vår prognos. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter blev 23,4 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror nästan uteslutande på myndigheternas repotransaktioner.

 

Räntebetalningarna på statsskulden blev 8,9 miljarder kronor, vilket var 3,1 miljarder kronor högre än prognos. Skillnaden beror framför allt på valutakursförluster till följd av en svagare krona.

 

För tolvmånadersperioden till och med januari 2009 var överskottet 104 miljarder kronor. Den 31 januari var statsskulden 1 075 miljarder kronor.

 

Utfallet för februari publiceras den 6 mars 2009, kl. 9.30.

 

En ny årsprognos för 2009 och 2010 publiceras den 4 mars 2009.

 

Frågor besvaras av:
Sofia Olsson, telefon 08 613 47 30

 

 

* Myndigheters repotransaktioner innebär att de säljer statspapper med återköpsavtal. De måste placera likviden på konto i Riksgälden, vilket innebär att vår inlåning ökar lika mycket. Om myndigheternas totala volym av repor förändras under månaden jämfört med föregående månadsskifte påverkar det utfallet av nettolånebehovet. Riksgälden gör prognoser på repotransaktionerna med den information vi har tillgänglig från myndigheterna. Prognoserna är däremot mycket osäkra eftersom myndigheterna kan ändra sina planer med kort varsel.