På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Finansdagen: Så jobbar vi säkrare tillsammans
Nyhet 29 april 2022
Riksgäldens digitala konferens Finansdagen lockade den 28 april över 500 deltagare från 170 olika myndigheter, företag och organisationer. Många aktörer inom den finansiella sektorn är intresserade av hur vi tillsammans ska kunna stå emot till exempel cyberangrepp och fullfölja våra uppdrag även i händelse av kris och krig.
Säkerhetsläget i vårt närområde har ändrats och konferensens tema, krisberedskap och kontinuitetsplanering, är högaktuellt.
Under en halvdag delade talare med sig av kunskap inom olika områden och en avslutande panel reflekterade över vad som krävs för att finansmarknadens beredskapsarbete ska kunna stärkas ytterligare.
Nätverket FSPOS (Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan) som startade 2005 är en bra bas och flera av talarna betonade att det gäller att arbeta aktivt tillsammans för att verkligen ha de konkreta handlingsplanerna på plats om det värsta händer.
Cyberhotet en del av vardagen
I takt med den snabba digitaliseringen på betalningsområdet, som gett oss bekväma tjänster, har även sårbarheterna ökat. Den tekniska utvecklingen har i vissa avseenden gått snabbare än utvecklingen på säkerhetsområdet vilket skapar ett gap, och därmed en ökad sårbarhet. I takt med att kontantanvändningen minskat drastiskt i samhället har också hotbilden ändrats.
– Till exempel har rån av värdetransporter minskat, medan cyberangrepp och bedrägerier på nätet ökat, sa finansmarknadsminister Max Elger, som ser finansmarknadens aktörer som medvetna och i framkant.
– Det finansiella stabilitetsrådet är ett viktigt forum för att diskutera de här frågorna och vi kan konstatera att vi står starkare i dag jämfört med för 15 år sedan, sa Elger.
Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm inflikade att beredskapen i den finansiella sektorn är bättre än i många andra sektorer.
– Det beror sannolikt på att vi har hanterat ett antal allvarliga finanskriser som gjort att vi har regelverk och handlingsplaner på plats. Men även om beredskapen är god, finns det alltid utrymme för förbättringar, sa Karolina Ekholm.
Max Elger berättade också om det uppdrag som regeringen gett Finansinspektionen att ta fram åtgärdsförslag för att stärka finanssektorns motståndskraft mot cyberangrepp. Han nämnde även betalningsutredningen som ska slutredovisas senast den 30 november 2022 där förmågan i höjd beredskap är en viktig del, liksom för- och nackdelarna med en digital centralbanksvaluta.
Att jobb pågår bekräftade flera myndigheter på plats.
– FSPOS samlar aktörer i finansiella sektorn. Vi har träffat varandra i vått och torrt och rutiner för kontakter är väl upparbetade, bekräftade Christina Wejshammar, avdelningschef på Riksbanken, i sitt anförande. Hon redogjorde för hur digitala betalningar och kontanter kan komplettera varandra i ett krisläge.
– Stora utbetalande myndigheter, som till exempel Försäkringskassan, bedriver samarbete tillsammans med Riksbanken och Riksgälden för att kartlägga beroenden och hitta vägar för att kunna säkerställa att betalningar ska kunna ske även vid kris och krig, fortsatte Ulrika Christensen, avdelningschef för Statens internbank på Riksgälden.
Under konferensen fick vi också lyssna till Fredrik Bynander från Försvarshögskolan som berättade om vikten av att myndigheter arbetar aktivt med krisberedskap och kontinuitetsplanering. Martin Allard från företaget 4C Strategies talade om hur robustheten i de finansiella tjänsterna kan ökas. Stefan Johnsson, utredare på Statens internbank på Riksgälden, gav en aktuell bild över miljöfrågor och krypto.
Vår roll som garant
Riksgälden har med sin roll i den centrala statsförvaltningen både hanterat och påverkats av många kriser genom historien. Att förebygga kriser är kärnan i flera av Riksgäldens uppdrag. Att kunna hantera banker i kris och stå garant för spararnas pengar genom insättningsgarantin är exempel på det.
Garantier och lån är ett viktigt verktyg i kris och när osäkerheten ökar. Och Statens internbank behöver fungera i alla lägen så att svenska myndigheter kan fullgöra sina betalningar. Riksgälden har sedan 2015 en viktig roll inom civilförsvaret och ska klara av att hantera hela hotskalan, från kris till krig.
– Vi jobbar med säkerhet varje dag för att bibehålla vår förmåga, inte minst i Statens internbank. Att vi delar kunskap och information med andra myndigheter är också viktigt för att utveckla vår verksamhet, sa Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör.
Hela programmet:
- Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör: Riksgäldens roll vid krislägen.
- Max Elger, finansmarknadsminister: Regeringens arbete med krisberedskap inom betalningsområdet.
- Fredrik Bynander, Försvarshögskolan: Varför ska myndigheter arbeta med krisberedskap och kontinuitetsplanering?
- Christina Wejshammar, Riksbanken: Kan digitala betalningar och kontanter komplettera varandra i ett krisläge?
- Martin Allard, 4C Strategies: Så ökar vi robustheten i de finansiella tjänsterna.
- Ulrika Christensen, Riksgälden: Så hanterar Statens internbank nuvarande säkerhetsläge.
- Stefan Johnsson, Riksgälden: Miljöfrågor och krypto.
- Panelsamtal mellan moderator och talarna.