På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Remissvar: All analys inom finansieringssystemet för kärnavfall bör samlas till Riksgälden
Nyhet 1 oktober 2019
All analysverksamhet inom finansieringssystemet för kärnavfall bör samlas till Riksgälden. Statens risker som rör finansieringen av kärnavfall kommer därmed hanteras på ett mer samlat och ändamålsenligt sätt. Det menar Riksgälden i sitt remissvar som lämnas till regeringen i dag.
Miljödepartementet har tagit fram en promemoria som granskar olika alternativ för hur Kärnavfallsfondens verksamhet bör organiseras. Finansieringssystemet ska skydda staten och framtida skattebetalare och det innebär i korthet att den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor, samt vissa övriga tillståndshavare, ska betala avgifter och ställa säkerheter till staten. Kärnavfallsfonden är en myndighet med uppgift att förvalta inbetalda avgiftsmedel i finansieringssystemet. Riksgälden har det övergripande ansvaret att säkerställa kärnkraftsindustrins betalningsansvar och att följa upp att finansieringssystemet fungerar som det ska.
Tre olika alternativ har granskats i promemorian: Antingen att Kärnavfallsfonden behålls som i dag, eller att verksamheten integreras i antingen Kammarkollegiet eller i Riksgälden. Promemorian föreslår att Kammarkollegiet ska utföra ytterligare arbetsuppgifter inom ramen för sitt uppdrag att stödja Kärnavfallsfonden. Riksgälden avstyrker detta förslag och föreslår istället att Kärnavfallsfonden behålls som egen myndighet och att all analysverksamhet samlas hos Riksgälden. Denna lösning skulle skapa en sammanhållen organisation för analys av skulder och tillgångar i finansieringssystemet.
Stort behov av sammanhållna analyser
Riksgälden välkomnar av flera anledningar att ansvarsfördelningen inom finansieringssystemet för kärnavfall ses över. Förändringarna i lagstiftningen som trädde i kraft i slutet av 2017 samt behovet av att samordna analysarbetet är de viktigaste motiven till en översyn. Detta behandlas inte i promemorian. Om Kammarkollegiet, som föreslås i promemorian, blir ytterligare en aktör i finansieringssystemet bedömer Riksgälden att samordningen och analysen snarare försvåras.
Naturligt ansvar för uppföljning
Riksgälden menar att behovet av att använda samma modell och beräkningsresultat som underlag till kompletteringsbelopp och tillgångsallokering är ett starkt skäl för att samla alla analysverksamhet på en och samma myndighet. Det skulle också innebära att Riksgälden får ett naturligt ansvar för att löpande följa upp och analysera alla delar i finansieringssystemet och vid behov initiera utvecklings- eller förändringsinsatser.