Viktigt med en färdig strategi om en bank hamnar i kris

Nyhet 19 december 2018

Riksgälden har sett över planer för hur varje bank och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris. – Finansiella kriser är bland det mest kostsamma ett samhälle kan drabbas av. Att vi på förhand har en väl genomtänkt plan innebär att vi kan dra igång krishanteringen direkt. Skattebetalare och insättare ska alltid skyddas, säger Riksgäldens avdelningschef Johanna Fager Wettergren.

I slutet av varje år fastställer Riksgälden så kallade resolutionsplaner. Sedan bara tre år tillbaka finns ett nytt ramverk för resolution på plats i EU och därmed även i Sverige. Den nya ordningen betyder att Riksgälden kan gå in och ta över kontrollen över en krisande bank eller ett annat institut som inte längre bedöms vara livskraftigt. Under tiden hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster. Tidigare fanns inte den möjligheten, i stället fick staten gå in med skattepengar för att undvika konkurs som riskerade att påverka stabiliteten i det finansiella systemet.

– Nu kan vi hantera en bank i kris på ett mer ordnat sätt och det är i stället bankens aktie- och fordringsägare som får stå för notan. Det här nya systemet gynnar alla medborgare eftersom vi ser till att den finansiella stabiliteten i samhället upprätthålls utan att skattemedel sätts på spel, säger Johanna Fager Wettergren som är chef för Riksgäldens avdelning som jobbar med finansiell stabilitet.

Johanna Fager Wettergren, avdelningschef på Riksgälden.

Vissa banker är systemviktiga

Som en del i arbetet att ta fram en resolutionsplan för varje bank bedömer Riksgälden vilka banker som är systemviktiga, det vill säga vilken betydelse banken har för det finansiella systemet.

– Vi tittar bland annat på om banken har kritiska funktioner som till exempel stora volymer insättningar och utlåning. Om en sådan bank går omkull kan det få betydande konsekvenser för det finansiella systemet.

I årets beslut som publiceras i dag bedöms nio institut vara systemviktiga. Förra året var det tio stycken.

– Nordea faller bort i år eftersom huvudkontoret nyligen flyttade till Finland. Nordea är förstås fortfarande en systemviktig storbank men det är inte längre vi på Riksgälden som har huvudansvaret för resolution. Det ansvaret ligger numera hos Bankunionen.

Hur påverkas då bankerna av att räknas som en systemviktig bank? De har framför allt nya krav på sig och Riksgälden kan kräva åtgärder om det finns betydande hinder mot att genomföra resolution.

– Bankerna ska ha en viss typ av skulder som går att skriva ner för att täcka förluster och återställa kapitalet i en kris. På så vis kan staten hålla i gång bankens verksamhet utan att använda skattepengar.

Kravet kallas för minimikravet på nedskrivningsbara skulder och benämns ofta med den engelska förkortningen MREL (minimum requirement for own funds and eligible liabilities).

Insättningsgarantin gäller alltid

Drygt 150 banker och andra institut räknas som icke systemviktiga. De har en liten påverkan på den finansiella stabiliteten och kan därför försättas i konkurs eller likvideras. För dessa institut tar Riksgälden fram förenklade resolutionsplaner.

– Det som är viktigt att komma ihåg är att insättningsgarantin alltid gäller, oavsett om vi bedömer dem som systemviktiga eller inte. Insättningsgarantin innebär att kundens pengar är skyddade upp till 950 000 kronor per person och institut.

Ett löpande arbete

Johanna Fager Wettergren pekar på framför allt en utmaning – att resolution är nytt för alla.

– Det finns inte så mycket erfarenhet eller exempel ännu, därför är samarbete och kunskapsutbyte mellan länder särskilt viktigt. Spanien har haft ett större fall där en bank försattes i resolution. Vi har givetvis följt det ärendet med stort intresse.

Resolutionsplaneringen är ett ständigt pågående arbete på Riksgälden.

– Det är väl avvägda bedömningar som ska göras vilket kräver ett stort analysarbete. Sverige har varit tidigt ute med att få besluten på plats för samtliga institut. Det känns väldigt roligt att vi har kommit så långt. Nu har vi grunderna på plats men vi kommer fortsätta bygga upp det här under många år framåt.

Läs mer

Pressmeddelande 2018-12-19: Årliga beslut om bankkrisplanering fastställda

Riksgäldens arbete med resolutionsplanering