Riksgälden förespråkar målnivå för resolutionsreserven och riskavgift

Nyhet 10 april 2017

Den resolutionsavgift som banker, andra kreditinstitut och vissa värdepappersbolag (institut) betalar till statens resolutionsreserv bör minska när reserven nått den utsatta målnivån samtidigt som man då i stället inför en riskavgift. Det skriver Riksgälden i sitt svar på promemorian Ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven.

Regeringen föreslår i promemorian att resolutionsavgiftens årliga nivå ökas från 0,09 procent av det totala avgiftsunderlaget till 0,125 procent och görs permanent. Regeringen vill även slopa riskavgiften som bestäms utifrån institutens individuella risknivå.

Riksgälden förespråkar i stället att resolutionsavgiften minskar när resolutionsreserven överskrider målnivån på 3 procent av garanterade insättningar. Resolutionsreservens roll är främst att finansiera statens åtgärder för att hantera fallerande företag som kan ha negativa effekter på den finansiella stabiliteten. När målnivån på resolutionsreserven har uppnåtts ska avgiften bara vara så stor som krävs för att över tid hålla reserven strax över målnivån. Vid denna tidpunkt bör i stället en riskavgift börja tas ut som avspeglar varje instituts risknivå. Avgiftsuttaget blir således proportionerligt till de risker instituten tar. Därmed får de incitament till att hålla nere sina enskilda risknivåer på ett sätt som främjar den finansiella stabiliteten.

Riksgälden har inte utrett i större detalj hur en riskavgift bör utformas men anser att myndigheten bör ges i uppdrag att konstruera en lämplig avgiftsmodell inom ramen för en större översyn av de samlade krav, avgifter och skatter som det finansiella systemet är belagt med.

Ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven – Riksgäldens remissvar, pdf

Mer om resolutionsreserven

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94