På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Remissvar: Föreslagen riskskatt stärker inte den finansiella stabiliteten
Nyhet 13 november 2020
Riksgälden har inga synpunkter på de statsfinansiella motiven till att införa en riskskatt. Däremot ser Riksgälden att utformningen av riskskatten har vissa negativa implikationer ur ett stabilitetsperspektiv.
Riksgälden har lämnat sitt remissvar på promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut (Fi2020/03725/S1). Förslaget innebär att en riskskatt ska införas för större banker och andra kreditinstitut från 2022.
En finansiell kris medför kostnader för samhället
Sedan den globala finanskrisen 2008-2009 har ett nytt ramverk för finansiell krishantering införts. Ett grundläggande syfte med det nya ramverket är att skattebetalarna inteska stå för kostnaden för krishanteringen. Reformerna har inneburit att de direkta kostnaderna för staten av en finanskris har minskat.
Även om det nya ramverket för finansiell krishantering har bidragit till att tydligt minska bankernas förväntningar om statliga räddningsaktioner, skulle en finansiell kris likväl medföra kostnader för samhällsekonomin i form av vikande konjunktur och försämrade offentliga finanser. Riksgälden har därför inga synpunkter på de statsfinansiella motiven till att införa en riskskatt. Däremot ser Riksgälden att utformningen av riskskatten har vissa negativa implikationer ur ett stabilitetsperspektiv.
Riksgälden ser en risk i att skatten kan medföra att långivning flyttar till institut som inte träffas av skatten, såsom utländska banker eller långivare som inte är banker. Risker för den finansiella stabiliteten kan öka om kreditgivningen flyttar till mindre reglerade sektorer eller till långivare som svenska myndigheter inte har några tillsyns- och krishanteringsbefogenheter gentemot.
En riskskatt bör stärka incitamenten att inte ta alltför stora risker
Riksgäldens främsta synpunkt är att den föreslagna riskskatten inte tar hänsyn till hur riskfylld en banks verksamhet är. Detta kan medföra en snedvridning mot mer riskfyllda lån vilket i förlängningen kan leda till att stabiliteten i det finansiella systemet minskar.
Riksgälden vill vidare poängtera att förslaget i sin nuvarande utformning kan förstärka de snedvridande årsskiftseffekter som uppstår då banker minskar sina skulder inför avläsningstidpunkten. Utöver att bankernas beteende leder till uteblivna avgiftsintäkter får det oönskade konsekvenser för räntemarknadens funktionssätt. Uttaget av resolutionsavgifter, som Riksgälden ansvarar för, fungerar i det här avseendet på samma sätt som den föreslagna riskskatten. Riksgälden har där tydligt observerat att dessa effekter förekommer.