Underskott för staten i september 2022

Pressmeddelande 7 oktober 2022

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 5,9 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett underskott på 2,4 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev lägre än väntat beror framför allt på att utbetalningar från ett antal myndigheter var högre än väntat samtidigt som skatteinkomsterna var lägre än beräknat. Det motverkades delvis av lägre nettoutlåning.

Det primära saldot var 12,7 miljarder kronor lägre än prognosen. Utbetalningarna från ett flertal myndigheter, till exempel Pensionsmyndigheten och Trafikverket, var högre än väntat. Även utbetalningarna kopplat till EU-avgiften var högre än beräknat. Det beror på att betalningar som skulle ha skett i augusti istället skedde i september, vilket jämfört med Riksgäldens prognos i maj innebär en omfördelning mellan månaderna. Samtidigt var skatteinkomsterna cirka 2,4 miljarder kronor lägre än beräknat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 10,4 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre inlåning från Svenska kraftnät och Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,3 miljarder kronor högre än prognos. Skillnaden förklaras främst av högre realiserade valutakursdifferenser.

För tolvmånadersperioden till och med september 2022 visade statens betalningar ett överskott på 150,9 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 073 miljarder kronor i slutet av september.

Utfallet för oktober 2022 publiceras den 7 november kl. 08.00.

Datum för publicering av nya prognoser för åren 2022–2024 är den 27 oktober.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov (miljoner kronor)
 Utfall Prognos DifferensAck. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo -5 944 -2 408 -3 536 26 874 150 928
Nettolånebehov1 5 944 2 408 3 536 -26 874 -150 928
Primärt saldo3 17 192 4 515 12 677 5 834 -58 012
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -13 044 -2 595 -10 449 -37 929 -111 934
Räntor på statsskulden 1 796 488 1 307 5 221 19 018
  - Ränta på lån i svenska kronor 3 256 -253 422 9 818
  - Ränta på lån i utländsk valuta -68 -6 -62 -58 -611
  - Realiserade valutakursdifferenser 1 861 238 1 623 4 857 9 811
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld september 2022

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 24 maj 2022: Statsupplåning – prognos och analys 2022:2

Presskontakt

08-613 47 01, press@riksgalden.se

Mats Lilja

Presskontakt

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas främst under dagtid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja