Överskott för staten i mars 2021

Pressmeddelande 9 april 2021

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 9,2 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,1 miljarder kronor. Att budgetsaldot blev högre än förväntat förklaras till stor del av att inbetalningar av skatt som skulle ha skett i februari istället genomfördes i mars, som en följd av tekniska problem hos en ramavtalsbank. Statens skatteinkomster var också högre än förväntat.

Det primära saldot var 29 miljarder kronor högre än prognosen. Det berodde till stor del på att skatter för 21 miljarder kronor som skulle ha betalats till Riksgälden i februari istället betalades i mars, till följd av tekniska problem hos en ramavtalsbank. Dessutom var skatteinkomsterna cirka 13 miljarder kronor högre än i prognos. Det var främst löneskatter, bolagsskatt och kompletteringsbetalningar som utvecklades starkare än väntat. De högre inkomsterna motverkades delvis av att myndigheternas utbetalningar var cirka 5 miljarder kronor högre än väntat, bland annat på grund av högre utbetalningar från Socialstyrelsen, Kammarkollegiet och Skolverket.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 4,2 miljarder kronor lägre än prognos. Det berodde till lika delar på lägre utlåning och högre inlåning hos ett antal olika myndigheter.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,9 miljarder kronor högre än prognos. Det förklaras främst av lägre valutakursvinster än väntat.

För tolvmånadersperioden till och med mars 2021 visade statens betalningar ett underskott på 170,1 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 239 miljarder kronor i slutet av mars.

Utfallet för april 2021 publiceras den 7 maj kl. 09.30.
Nya prognoser för 2021 och 2022 publiceras den 27 maj, kl. 09.30.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov¹ (miljoner kronor)

1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. 

2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank.   Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

 Utfall mar.Prognos mar.Differens mar.Ack. diff.2Utfall 12-mån

Budgetsaldo

9 218

-22 062

31 280

25 500

-170 098

Nettolånebehov1

-9 218

22 062

-31 280

-25 500

170 098

Primärt saldo3

-1 593

27 409

-29 002

-21 161

193 201

Nettoutlåning till   myndigheter m.fl.4

-7 157

-2 978

-4 180

-6 109

-33 594

Räntor på statsskulden

-467

-2 369

1 902

1 770

10 491

  - Ränta på lån i svenska kronor

21

-546

567

540

13 149

  - Ränta på lån i utländsk valuta

-71

-35

-36

-45

-765

  - Realiserade valutakursdifferenser

-417

-1 789

1 371

1 275

-1 893

Rapport: Sveriges statsskuld mars 2021

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 24 februari: Statsupplåning prognos och analys 2021:1.

Presskontakt

Åsa Elm, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressekreterare hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressekreteraren kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Åsa Elm
Mobil: 076-100 63 56
E-post: Åsa Elm
Presstelefon: 08-613 47 01 (bevakas främst under kontorstid)