Årliga beslut om krisplanering för svenska banker fattade

Pressmeddelande 16 december 2020

Nio svenska banker bedriver systemviktig verksamhet och behöver därför hanteras i särskild ordning, resolution, i händelse av kris. Den bedömningen gör Riksgälden i de krishanteringsplaner som nu har beslutats.

Riksgälden analyserar återkommande institutens (bankernas) verksamheter och deras betydelse för det finansiella systemet. Analysen sammanfattas i så kallade resolutionsplaner, som visar hur varje enskild bank bör hanteras i en eventuell kris.

För de banker som bedöms vara systemviktiga, det vill säga kritiska för det finansiella systemets grundläggande funktioner eller vars avveckling kan leda till allvarliga störningar i det finansiella systemet, planerar Riksgälden för resolution. Genom resolution tar staten kontroll över den problemdrabbade banken och håller den öppen medan den rekonstrueras eller avvecklas under ordnade former. Ett viktigt syfte med resolution är att bankens aktie- och fordringsägare ska bära kostnaderna för krishanteringen.

Den 9 december fattade Riksgälden årets beslut om resolutionsplaner och om de minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) som bankerna ska uppfylla. Kraven för de systemviktiga bankerna syftar till att säkerställa att de har tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna återkapitaliseras utan att skattemedel behöver användas. Kraven gäller från och med 1 januari 2021. (För SEB och Swedbank gäller kraven från och med 23 december 2020. Detta med anledning av övergången till regelverket BRRD2 i vissa jurisdiktioner där bankerna har verksamhet. För Länsförsäkringar fattade Riksgälden nytt beslut om koncernresolutionsplan och MREL den 23 juni 2021 med anledning av förändringen av Länsförsäkringars juridiska struktur. De nya kraven gäller från och med 23 juni 2021.)

Resolutionsplaner och MREL är ett resultat av det omfattande krisberedskapsarbete som Riksgälden bedriver. Genom detta arbete förbättras inte bara förutsättningarna för att hantera kommande finanskriser utan att skattebetalarna får stå för notan. Det minskar även risken för att kriser överhuvudtaget uppstår, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Nio systemviktiga banker i Sverige

I likhet med tidigare är det nio banker som bedöms vara systemviktiga. Dessa är Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.

¹ MREL på gruppnivå.
² Tabellen uppdaterad med nya MREL-krav för Länsförsäkringar 2021-06-23

Se promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Se även Riksgäldens frågor och svar om MREL för information om hur kraven beräknats.

Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga bankerna (Tabellen uppdaterad med MREL den 29 juni 2021.)

De flesta banker bedöms inte vara systemviktiga

Merparten av de banker som omfattas av Riksgäldens resolutionsplanering bedöms kunna avvecklas genom konkurs eller likvidation om de fallerar. För de 145 banker i denna kategori har Riksgälden fattat beslut om så kallade förenklade resolutionsplaner och om MREL som inte överstiger kapitalkraven.

Insättningsgarantin gäller alltid

Oavsett hur ett institut hanteras i kris gäller alltid insättningsgarantin. Det innebär att insättares pengar är skyddade upp till ett belopp om 950 000 kronor per insättare och institut. Från och med den 1 januari 2021 gäller det nya beloppet, 1 050 000 kronor per insättare och institut.

Mer om resolutionsplanering och MREL.