Större budgetöverskott ger minskad obligationsupplåning

Pressmeddelande 21 februari 2018

En fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi medför att statsbudgeten väntas visa ett överskott på 80 miljarder kronor i år och 45 miljarder kronor nästa år, enligt Riksgäldens nya prognos. Detta medför att Riksgälden minskar upplåningen i statsobligationer till den lägsta auktionsvolymen sedan 2007.

– Den goda ekonomiska utvecklingen leder tillsammans med fortsatta kapitalplaceringar på skattekontot till att budgetsaldot stärks och statens upplåningsbehov minskar ytterligare. Riksgälden sänker därför emissionsvolymen i statsobligationer för femte gången på två år och når därmed en nivå där vi bedömer att det inte är lämpligt att minska den ytterligare under rådande omständigheter, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Tillväxten i Sverige väntas bli fortsatt hög i år men avtar 2019. Exporten tar fart, samtidigt som både hushållens konsumtion och investeringar ger betydande bidrag till BNP-utvecklingen. En viktig förklaring till att tillväxten dämpas nästa år är en inbromsning i bostadsinvesteringar, vilka minskar efter flera år av hög tillväxt. Prognosen för BNP-tillväxten är 2,7 procent 2018 och 1,7 procent 2019.

Större budgetöverskott 2018, men mindre 2019

Överskottet i statsbudgeten bedöms uppgå till 80 miljarder kronor 2018. Det är en upprevidering med 33 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Skillnaden beror främst på att Riksgälden räknar med ett större inflöde till skattekontot under 2018 som inte avser skatter eller avgifter, inflödet är att betrakta som kapitalplaceringar. Därutöver bidrar en något starkare konjunktur till att hushållens kapitalinkomster och bolagsvinsterna växer mer. För 2019 blir budgetöverskottet mindre då Riksgälden räknar med ett utflöde från skattekontot.

Lägsta auktionsvolymen sedan 2007

Emissionsvolymen i statsobligationer sänks från 2 miljarder till 1,5 miljarder kronor per auktion från och med mars 2018. I årstakt minskar upplåningen från 40 miljarder kronor till 30 miljarder kronor. Riksgälden bedömer att en ytterligare minskning inte är lämplig då det skulle riskera att försämra likviditeten så mycket att investerare lämnar marknaden. För staten skulle det innebära sämre låneberedskap och högre lånekostnader. Upplåningen i övriga skuldslag är oförändrad.

Statsskulden minskar med 177 miljarder kronor under prognosperioden, medan det sammantagna budgetöverskottet för åren är 125 miljarder kronor. På kort sikt minskar statsskulden i långsammare takt än budgetsaldot förstärks eftersom Riksgälden har kvar ett betydande kassaöverskott från 2017 som inte räknas av i statsskuldsmåttet. På längre sikt krymper kassaöverskottet vartefter utestående obligationer förfaller och då minskar statsskulden snabbare, vilket sker under 2019.

Statsupplåning – prognos och analys 2018:1

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94

Presentationer

Presentation av prognos för statens upplåning 2018:1