Sex mellanstora systemviktiga institut ska uppfylla Riksgäldens krav med efterställda skulder

Pressmeddelande 18 juni 2018

Riksgälden lämnar i dag besked om att principen om efterställda skulder även ska gälla för de sex mellanstora institut som utöver de fyra storbankerna är viktiga för det finansiella systemet. Principen innebär att alla skulder som instituten använder för att uppfylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) ska vara efterställda och därmed ska kunna skrivas ned före andra skulder och omvandlas till kapital vid en finansiell kris.

I december 2017 fattade Riksgälden beslut om planer för hur banker och andra institut ska hanteras i en finansiell kris. Riksgäldens bedömning var att tio svenska institut bedriver verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet (systemviktiga) och att de därför i en kris ska hanteras genom resolution. Dessa institut är de fyra storbankerna och de mellanstora instituten Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit. För dessa institut fastställdes ett MREL som innebär att det ska finnas tillräckligt med skulder och kapital för att förluster ska kunna absorberas och för att instituten ska kunna återkapitaliseras. Kapitalbasen hos ett institut i resolution kan därmed byggas upp på nytt och verksamheten drivas vidare.

Efterställda skulder är en central del vid finansiell krishantering

Riksgälden tillämpar två principer för hur MREL ska uppfyllas och vilka egenskaper skulderna måste ha (se ramverket för MREL): skuldandelsprincipen och principen om efterställda skulder. Genom skuldandelsprincipen säkerställs att det finns tillräckligt med skulder som går att skriva ned och omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. Genom principen om efterställda skulder säkerställs en tydlig prioritetsordning mellan olika skuldslag i institutens balansräkningar. Vid en finansiell kris skrivs de efterställda skulderna ned före andra skulder. Därmed blir det tydligt att det är aktieägare och de som investerar i efterställda skuldinstrument som bär den direkta kostnaden när ett institut fallerar.

Riksgälden har tidigare meddelat att skuldandelsprincipen ska gälla för alla systemviktiga institut och att principen om efterställda skulder ska gälla för storbankerna. I dag kommunicerar Riksgälden att principen om efterställda skulder ska gälla även för de mellanstora systemviktiga instituten.

Skulderna ska vara efterställda år 2022

De systemviktiga instituten får successivt bygga upp den volym av efterställda skulder som krävs för att uppfylla MREL fram till år 2022. Under övergångsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en lämplig takt.

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94