Krav och planer fastställda för hur bankerna ska hanteras i kris

Pressmeddelande 20 december 2017

Riksgälden har beslutat om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris och fastställt deras minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL). Riksgälden bedömer i nuläget att tio institut bedriver verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det innebär att staten behöver ta kontroll över dessa institut och hantera dem genom så kallad resolution om de hamnar i kris.

För de institut som bedöms ha verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet har Riksgälden upprättat planer som anger vilka åtgärder Riksgälden avser att vidta i resolution. Riksgälden har även fastställt ett minimikrav som innebär att de alltid måste ha en viss mängd kapital och nedskrivningsbara skulder som kan användas i krishantering (MREL). Det är en förutsättning för att staten ska kunna genomföra resolution utan att skattebetalarna ska behöva stå för kostnaderna.

– Finansiella kriser är ofta mycket kostsamma för samhället. En god beredskap för att hantera krisdrabbade banker är därför centralt. Med planer och krav på plats är vi ännu bättre rustade för att hantera en eventuell bankkris i Sverige, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör.

Besluten innebär att Riksgälden avser att hantera tio av totalt 162 institut genom resolution vid en kris. Förutom de fyra storbankerna gäller det Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit. Övriga institut bedöms kunna försättas i konkurs eller gå i likvidation utan att det hotar den finansiella stabiliteten.

Vid besluten om MREL har Riksgälden utgått från de ställningstaganden som görs i promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder. Kravet gäller från och med den 1 januari 2018, se tabell nedan. Samtliga institut lever redan i dag upp till kravet.

Not. Se Frågor och svar om Riksgäldens beslut avseende minimikravet på nedskrivningsbara skulder för information om hur kraven beräknats. De beslutade kraven är uttryckta som en procentsats av institutens totala skulder och kapitalbas. Kraven uttryckta som en procentsats av riskvägda tillgångar anges i tabellen endast för information.

MREL ska uppfyllas med skulder som är efterställda

Beslutet om MREL gäller den storlek på kapital och nedskrivningsbara skulder som institutet minst måste ha. Som tidigare kommunicerats avser Riksgälden även att tillämpa ett antal principer för hur kravet ska uppfyllas och vilka egenskaper skulderna måste ha.

Skuldandelsprincipen

Riksgälden har tidigare kommunicerat att MREL senast den 1 januari 2018 bör uppfyllas med en viss andel skulder (skuldandelsprincipen). På så vis säkerställs att det finns tillräckligt med skulder som går att skriva ner och, vid behov, omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris.

För de sex institut, utöver storbankerna, som nu bedöms bedriva verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet avser Riksgälden att tillämpa skuldandelsprincipen från och med den 1 juli 2018.

Principen om efterställda skulder

Senast den 1 januari 2022 bör de skulder som används för att uppfylla minimikravet vara efterställda. På så sätt säkerställs en tydlig prioritetsordning som innebär att de efterställda skulderna skrivs ned före andra skulder. Det blir därmed tydligt att det är investerare i efterställda obligationer som, efter aktieägarna, får bära kostnaderna när ett institut fallerar.

Att principen om efterställda skulder gäller för de fyra storbankerna har kommunicerats tidigare. För de övriga sex instituten där bedömningen är att de ska hanteras genom resolution kommer Riksgälden återkomma under 2018 med besked om huruvida det finns skäl att göra undantag från principen om efterställda skulder.

Förenklad planering för de flesta institut

För de 152 institut som bedöms kunna hanteras genom konkurs eller likvidation har Riksgälden  fattat beslut om så kallade förenklade resolutionsplaner och ett MREL som inte överstiger de kapitalkrav som redan gäller.

Insättningsgarantin gäller alltid

Oavsett om ett institut hanteras genom resolution eller konkurs gäller insättningsgarantin. Det innebär att insättares medel alltid är skyddade upp till ett belopp om 950 000 kronor per insättare och institut.

Mer om resolutionsplanering och MREL.

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 47 01

-----------------------------------

Från och med den 1 februari 2016 har Sverige nya regler för hantering av kriser i banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag (institut) som till stora delar ersätter bankstödslagstiftningen från 2008. Riksgälden är så kallad resolutionsmyndighet med ansvar för både förberedelser och hantering av institut i kris. Resolution är ett särskilt förfarande där Riksgälden tar kontroll över ett problemdrabbat institut för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Syftet är att skydda kunderna, det finansiella systemet och de offentliga finanserna. Kostnaderna när ett institut fallerar ska bäras av aktieägare och investerare, inte av skattebetalarna. Riksgälden fastställer därför ett krav som ska säkerställa att instituten alltid har en viss mängd eget kapital och skulder som går att skriva ner för att täcka förluster och återställa kapitalet (eng. Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities, MREL).